I den här artikeln kommer vi att utforska på djupet Deutsche Oper Berlin, ett ämne/person/datum som har fångat många människors uppmärksamhet och intresse de senaste åren. Deutsche Oper Berlin har varit föremål för debatt, studier och forskning, och dess påverkan på samhälle/mode/hälsa har varit betydande. I den här artikeln kommer vi att analysera de mest relevanta aspekterna av Deutsche Oper Berlin, från dess ursprung till dess nuvarande utveckling, och vi kommer att undersöka dess inflytande inom olika områden. Genom olika synpunkter och expertutlåtanden strävar vi efter att ge en heltäckande och detaljerad bild av Deutsche Oper Berlin, med syftet att berika kunskapen och förståelsen för detta ämne/person/datum.
Deutsche Oper Berlin | |
Deutsche Oper Berlin. | |
Adress | Bismarckstrasse 35 |
---|---|
Ort | Charlottenburg i Berlin |
Land | Tyskland |
Arkitekt | Heinrich Seeling |
Kapacitet | 1 865 sittplatser |
Typ | operahus |
Invigd | 7 november 1912 |
Återinvigd | 24 september 1961 |
Ombyggd | 1935, 1961 |
deutscheoperberlin.de | |
Deutsche Oper Berlin (Charlottenburgoperan) är ett operahus i Berlin i Tyskland.
Operan uppfördes i Charlottenburg 1911 för Deutsches Opernhaus och öppnades året därpå den 7 november med Ludwig van Beethovens Fidelio. Efter att Charlottenburg 1920 blivit en del av Berlin döptes operan 1925 om till Städtische Oper. Operan hade då 2 300 sittplatser. Under nazitiden stödde Joseph Goebbels operan och tog tillbaka namnet Deutsches Opernhaus. Operan byggdes om av Paul Baumgarten 1935.
Byggnaden förstördes av det brittiska flygvapnet den 23 november 1943. Föreställningar fortsatte fram till 1945 i Admiralspalast. Detta förstördes senare under andra världskriget. Efter andra världskriget hade Städtische Oper sina föreställningar i Theater des Westens byggnad på Kantstrasse.
Dagens byggnad stod klar på Bismarckstrasse 1961 och den första föreställningen var Mozarts Don Giovanni den 24 september. Samma år tog man dagens namn Deutsche Oper Berlin på initiativ av dirigenten Ferenc Fricsay som en reaktion på byggandet av Berlinmuren.
En minnessten, Der Tod des Demonstranten, över dödsskjutningen av Benno Ohnesorg 1967 finns vid operan.
I april 2001 avled den italienske dirigenten Giuseppe Sinopoli på podiet medan han dirigerade Verdis Aida.
Bland de många svenska operartister som framträtt på denna scen märks Jussi Björling och Elsa Larcén (fast anställd 1934–1944), och under senare tid Birgit Nilsson, Catarina Ligendza, Laila Andersson-Palme, Lena Nordin, Nina Stemme, Iréne Theorin, Susanne Resmark , Siv Wennberg och Gösta Winbergh. Ingvar Wixell var fast anställd i ensemblen under 30 år.
Vid en föreställning av Richard Strauss opera Elektra 1977 slog Birgit Nilsson rekord i antal inropningar. Efter den endast 105 minuter långa föreställningen inropades hon under mer än 60 minuter.
Linje | Station | |||
Deutsche Oper |