Direktverkande elvärme
Låt oss prata om Direktverkande elvärme. Detta är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren. Med Direktverkande elvärme har det uppstått ett flertal debatter, studier och forskning som har försökt tyda dess komplexitet och dess påverkan på samhället. Från sitt ursprung till sitt inflytande idag har Direktverkande elvärme skapat ett oöverträffat intresse och varit föremål för diskussion inom så olika områden som politik, vetenskap, kultur och vardagsliv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Direktverkande elvärme, analysera dess orsaker, konsekvenser och möjliga lösningar.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Direktverkande elvärme är en typ av lokaluppvärmning som består av elektriska resistorer som avger värme direkt till rummet och som kopplas in direkt på elnätet. Installationen är tack vare detta billig, men driftkostnaden är med dagens eltaxa förhållandevis hög.
Historia
Det blev vanligt i Sverige under 1970-talet då kärnkraften laddades och elen därför var billig. I dag sitter många husägare fast i detta system som blivit förhållandevis dyrt med dagens betydligt högre eltaxa eftersom systemet gör det svårt byta värmekälla. Fick man bidrag till installation av direkt-verkande el på 70-talet?
Förekomst
Direktverkande elvärme existerar i princip bara i Norden och i synnerhet i Sverige på grund av den tidigare rika tillgången på elektrisk energi till följd av vattenkraft och kärnkraft. I Europa har elpriserna ständigt varit högre än i Norden.
Problem
Energihushållning
Det kan också sägas vara ett dåligt sätt att använda högvärdig energi som elenergi utgör. Med denna teknik kan man till exempel inte utnyttja spillvärme från industrier och liknande utan man måste först göra elenergi vilket ger ett lågt utbyte vid förbränning. Vid förbränning kokas normalt vattenånga som tryck genom en ångturbin. 1/3 av den förbrända energi blir då elenergi. Resten måste på ett eller annat sätt kylas bort (se värmekraftverk).
Effektbalans och import
Under kalla vinterdagar räcker inte den renare elenergiproduktionen till som följd av den höga andelen elvärmeanvändare i Sverige (även värmepumpar med elvärme som spetsvärme bidrar till detta). Det leder till import för att klara effektbalansen i elnätet. Import från kolkondenskraftverk i Europa ger då 3 gånger större koldioxidutsläpp än om kolet istället skulle värma varmvatten till vattenburen värme.