Den här artikeln kommer att ta upp frågan om Diskussion:Energi i Sverige, som har blivit mycket aktuell på senare tid. Diskussion:Energi i Sverige är ett ämne som påverkar ett stort antal människor inom olika områden av livet, oavsett om det är professionellt, personligt, socialt eller kulturellt. I den här artikeln kommer olika aspekter relaterade till Diskussion:Energi i Sverige att utforskas, från dess ursprung och utveckling till dess möjliga framtida implikationer. Olika perspektiv och åsikter i frågan kommer också att analyseras, i syfte att erbjuda en komplett och berikande vision av detta ämne av stort intresse för dagens samhälle.
Alla energiproducenter har förluster. En vattenturbin kan inte utnyttja all den potentiella energi som flödar genom den. Det är likadant med ett vindkraftverk. Och Solceller är riktigt dåliga på att omvandla allt solljus som träffar dom, till elektricitet. Så varför bryts just kärnkraften ut i statistiken? Diagrammet bör åtminstone förklara varför kärnkraften har brutets ut.
PS. Kärnkraftens förluster kan rent tekniskt fördelas på två saker. Energin som är kvar i bränslet efter att det används och på det faktum att ett kärnkraftverk är ett kondenskraftverk, vilket betyder att kondensorn äter upp drygt 60% av den energin som man faktiskt har tagit ur uranet.
Voyager85 (diskussion) 1 augusti 2021 kl. 09.38 (CEST)
- En turbin i ett kärnkraftverk har samma verkningsgrad som alla andra kraftverk (kol, olja, gas, biomassa, sopor) som omvandlar värme till elektricitet, dvs ca 30 %. Om man ska räkna förluster kan man titta på biomassa och jämföra det med solceller. Fotosyntesen omvandlar ca 0,5 % av solljuset till biomassa (ved) och ca 30 % blir till el när biomassan (skogen, spannmålet, osv) förbränns i ett kraftverk. Av det solljuset som träffar skogen blir endast 0,2 % till elektricitet på nätet, resten (99,8 %) är förluster vid odling och elproduktion. En solcell omvandlar ca 20 % av ljuset till el. Skulle man ha 100 kvadratkilometer skog kan man välja att avverka den och elda upp den i ett kraftverk. Man kan också avverka 1 kvadratkilometer av skogen, placera ut solceller på den avverkade ytan och omvandla resterande 99 kvadratkilometer till naturreservat och få ut samma mängd el. Vad jag vill säga med det är att det som låter som miljövänligt (att elda skog) inte är så effektivt och ger upphov till mycket miljöförstöring (avverkning, monokultur, utsläpp). Det finns andra sätt, t.ex. solceller, som är mycket effektivare (när de väl tillverkats) och är bättre för naturen. Sedan ger de bara energi på dagen så de går givetvis inte att använda som enda energikälla. Att okritiskt redovisa kärnkraftens värmeförluster (ca 70 %) men inte andra energikällor är givet vis att vinklaartikeln. Den franska artikeln är skyhögt mycket bättre än den svenska och man borde kunna ta tabeller och diagram därifrån då den är föredömligt källbelagd och inte vinklad åt något håll. Nasko (✉) 4 augusti 2021 kl. 23.38 (CEST)
- Till skillnad från exempelvis värmekraftverk har kärnkraftverk inga skorstensförluster eftersom där inte sker någon förbränning. Om man dessutom, som i Ågestaverket, inte heller har några kylförluster är verkningsgraden i princip 100%, i alla fall för Carnotprocessen. Verkningsgraden i kärnprocessen är däremot väldigt låg. /ℇsquilo 5 augusti 2021 kl. 09.32 (CEST)
- Jag har tagit bort de kolumnerna i tabellen om kärnkraft och sedan tagit bort mallen Yger (diskussion) 1 augusti 2022 kl. 08.07 (CEST)