Diskussion:Platon

Jag tycker att det är märkligt att man framställer en person som varit död i ca 2363 år som en klar och tydlig person, vet man med säkerhet att personen ens fanns, eller är han en samkonstruktion som t ex. Jesus och evangelierna? Hur många rättelser, korrigeringar och i led med återberättaren omskrivelser är kända? Såvitt jag vet tog det cirka 1200 år innan man skrev ned hans texter. Är det dessa amn utgår ifrån som en sann skrift samt de indikationer som finns som stödindikatorer?/ Intresserad och tacksam för bildade svar.

jag tycker att platons ideér har lett till en klarare syn på den globala staten i allmännhet.

Hi, may I write in English? I translated the page on E.N. Tigerstedt for the English Wikipedia with the help of Google translate. Could someone who knows Swedish check that for any silly errors?

Tigerstedt's work is widely read but is out of print. I hope someone, perhaps at Stockholm University, will make his Plato studies available again. Perhaps pdf's could be put online or his work could be collected and published as a single volume (with Parmenides Press?). See my English Wikipedia article for some recent discussion of his work.

Thanks!JohnD'Alembert (diskussion) 14 november 2015 kl. 13.17 (CET)

Den här artikeln lider av en hel del faktafel, främst under den historiska biten. Platon besökte Syrakusa tillexempel tre gånger, och det var inte samme Dionysius hans då besökte (förste gången den tyrann som omnämns, andra gången dennes son). Det finns tillika en skola som läst Staten som en ironi, någonting som inte ens benämns. Intet sägs tillika om hans filosofi - artikeln fordrar således en rejäl omskrivning.

--Skunken 1 juli 2006 kl.16.35 (CEST)

Så, då har jag gjort en rejäl omdoning av platons levnad. Imorgon planerar jag att göra detsamma med hans filosofi. Hjälp gärna till att förbättra texten, eller fråga mig om jag gjort något galet. --Skunken 4 juli 2006 kl.16.34 (CEST)

Det är mycket omstritt om Platon fick sina idéer från Sokrates, tvärtom hävdar många (se bland annat Popper) att Platon förådde Sokrates och att Sokrates ändock hade sin lojalitet till demokratin (en av de sakerna som pekar på det är att han valde att stanna kvar under rättegången, han hade kunnat lämna aten). Och det finns viktiga skillnader mellan Sokrates i andra dialoger och sokrates i Staten, det är hursomhelst ett uppenbart faktafel att påstå att vi vet något med säkerhet om detta (eller överhuvudtaget något med säkerhet om den perioden och Sokrates och Platons inställningar.--195.178.234.151 1 oktober 2006 kl. 21.55 (CEST)

Det är faktafel, sokrates har fått sin ide från platon. Dem strider inte mot varandra!

Jag har påbörjat en omfattande revision av artikeln om Platon. Det behövs då den innehöll en hel del felaktigheter och fördomar, och dessutom knappast redovisar Platons geni på ett sakligt korrekt sätt. Artikeln baseras på bl.a. det som redovisas i den inlagda litteraturen och i en bok jag håller på med själv. --Atterdag 14 okt 2006 kl.16.17 (CEST)

Artikel bör vara neutralt vinklad, få har fått så mycket berättigande kritik som Platon. Sant är att han läses bland statsvetare, men inte som en lärobok i hur en stat bör styras utan som intelektuell övning, att läsa Staten är en utmärkt träning i att lära sig identifiera kollektivism i dess mest absurda form och det totala förnekandet av förnuftet. När man sållar bland Platon argument står där en ensam man i floden och försöker övertyga hos om att han kan stoppa den, låt oss bara lita på honon. --195.178.227.148 17 oktober 2006 kl. 13.10 (CEST)

Ett par synpunkter; Först och främst kanske "idéläran" helt konsekvent borde bytas ut mot "formläran" (naturligtvis med en motivering) då detta stämmer bättre med P:s filosofi och den grekiska översättningen. I de nya Platonöversättningarna av Jan Stolpe används tillexempel ej ordet "ide" en enda gång (ersatt med just form då). Vidare, under Platons släkt och levnad, staterandet av Platon som i viss mån radikal angående klassyn och kvinnan kan ifrågasättas - potential till sådana tankar finns inom filosofin men förs knappast till torgs. I Staten behandlas tex. näringsidkarna, det lägsta ståndet, ytterst lite (vilket rimligtvis kan påvisa P:s likgiltiga inställning till de berörda). Karin Dirke, universitetslektor i idéhistoria i Stockholm skriver i texten "Kön och känslor: antika idéer om kvinnor och män" som står att finna i "Från Sapfo till Cyborg - Idéer om kön och sexualitet i historien" (Södertälje 2006) med Lena Lennerhed som redaktör: "Det är uppenbart att kvinnor kan tänkas uppnå hög status i Platons samhälle bara i den mån de liknar männen. Förment kvinnliga egenskaper uppfattar Platon som brister." Vidare har undertecknad hört flera olika teorier om namnet Platon och dess betydelse. Förutom den som framförs i artikeln finns även uppfattningen att namnet kommer från hans platta näsa eller breda panna. Detta kan således förvirra läsaren. Vidare kan det nämnas att upprätta en kronologi är omstritt; några hävdar att detta inte är möjligt medan andra framfört flera olika teorier om i vilken ordning den bör vara. Kanske bör det finnas en notis om detta i artikeln. Vidare bör delen som behandlar Platons idéer och teorier utökas väsentligt i förhållande till den biografiska delen; det råder alltså ett oproportionerligt förhållande. Vidare bör det kanske infogas att Platon kan betraktas som grundare av asketismen (med hjälp av nyplatonismen). Vidare innehåller redogörelsen för Platons politiska idéer ett par värderingar som inte är till hjälp för förståelsen av verket och hör inte hemma i ett objektivt referat. Vidare sätts inte Platons verk och aktivitet i ett tillräckligt idéhistoriskt sammanhang; det vill säga, den samhälleliga grunden för hans teorier framhävs inte. Avslutningsvis vill jag påpeka att en revidering av artikeln bör föregås av ett ordentligt barbröstat brotteri, det vill säga av en dialektik, i Hegels anda. Sanningen är en process! --Skunken 13 november 2006 kl. 12.39 (CET)

Jag skulle hävda att ingen har en hög status i Platons värld, verken kvinnor eller män eftersom att individen inte har någon betydelse. Individen är ett tyg eller i bästa fall en hundvalp som skall avlas fram och färgas in och placerar in i fack efter vilket drag som dominerar. De tre elementen utifrån vilket människan skall fördelas till klasserna är gemensamma förståndet, stridbarheten och begäret. Det finns viss en radikal likhetssträvan där. I hans liknelse med uppfödning av hundvalpar (aldrig avslöjas Platons människosyn så bra som i hans liknelser) pläderar han för en extremt modern syn där det väsentliga är att egenskaper inte är knutna till könen (jämför med den moderna feministiska kritiken mot uppdelning i herr- och damidrott som bygger på att kvinnor inte är sämre på idrott, att det är individuellt och många kvinnor är bättre än många män). Tyvärr använder han sina insikter till att konstruera det mest obehagliga kollektivism som formulerats.

Platon (och hans betydelse) framställs i denna artikel alltför okritiskt, det bör tas upp kritiken (se Popper och framåt) och den avgrundsdjupa skillnaden mellan Platon och idéerna som dominerat de senaste årtusende. --Primus motor 15 november 2006 kl. 13.40 (CET)

I en text om författarens verk är det mer lärorna som bör sättas i fokus, inte författaren själv. Visserligen kan det vara gott att tex. diskutera Platons människo- och kvinnosyn, men då bör det göras utifrån hans samtids uppfattningar och inte i ett moraliserande nutida perspektiv. --Skunken 17 november 2006 kl. 16.23 (CET)

Menar du att Platons texter är frikopplade från personen Platon syn? Det är väl visst intressant att sätta in Platon i ett idéhistorisk sammanhang och ta upp relevant kritik. Kritiken åtminstonde från Poppers håll handlar ju även om Platon i samtiden, hans svek mot Sokrates etc.--Primus motor 18 november 2006 kl. 00.20 (CET)

Nej, jag menar inte att man skall frikoppla Platons person från hans verk, men man skall vara försiktig i att spekulera om hans "människosyn" osv. utifrån verken. Det enda vi har av Platon som person är ett brev (med ifrågasatt autencitet), i övrigt får vi stödja oss på verken. De bör således ha överhand. Ja, jag tycker också att man skall sätta in Platon i ett idéhistoriskt perspektiv, men vad du gör, när du tex. börjar tala om "det mest obehagliga kollektivism som formulerats" är att du tolkar P utifrån din egen samtid, med dina egna moraliska krämpor och synsätt. Det som måste framgå i artikeln är Platons samtid, inte våra värderingar på hans samtid. Förmodligen skulle inte ens P fatta vad "kollektivism" är om vi kunde fråga honom. Ett exempel är tex. de avelsfester P tänkte sig att väktarna skulle inbegripa sig, en idé som tydligen Hitler försökte förverkliga (jag kan inte bekräfta källan, men den är irrelevant för budskapet). Det är således lika fel att säga att P föregick nazismen, eller inspirerade den, då dels andra värderingar rådde under 1900-talet än under antiken, och dels att han omöjligen kunde ha varken vetat eller ha något att göra med detta. Artikeln bör således vara sakligt framställd och inte innehålla värderingar likt "svek mot Sokrates", utan istället om möjligt reda ut skillnaderna mellan deras respektive filosofier. --Skunken 26 november 2006 kl. 13.25 (CET)

Jag kan ifrågasätta om rubriken "släkt och levnad" behöver vara så omfattande, diger, men främst svårläst som den faktiskt är. Femhunra rader utan underrubrik, typ. I dag vet man ofta vilken typ av informaton man söker, det är så allmänt känt att information ska vara tydlig såväl visuellt som informativt. Det kanske vore smart att dela in rubriken släkt och levnad i några underrubriker. För tydlighetens skull. Författaren vill väl inte skrämma bort läsare från sin artikel om en så stor man?

Stycket om hans levnad bör delas upp i underrubriker och bearbetas. Vidare bör inledningen göras om, den går i nuläget in alldeles för mycket på detaljer om Sokrates och annat som bör återfinnas under en separat rubrik och inte i en inledning. Över huvud taget måste artikeltexten gås igenom grundligt. Mer behöver skrivas om hans filosofi, alternativt kan detta kanske skrivas i artikeln platonism. /Fenix 18 februari 2007 kl. 10.10 (CET)

Jag påbörjade en revision av den gamla artikeln en gång. Den blev inte färdigställd då. Problemet är att det finns så oerhört mycket att ta upp, att det hela riskerar att bli en bok. Att dela upp artkeln i dels levnad, dels filosofiska utgångspunkter (Parmenides, Herakleitos, Pythagoras) och verk samt att sedan ha separata artiklar om de viktigaste dialogerna + en om platonism, som föreslagits ovan, vore nog det bästa. /Atterdag 14 mars 2008.

Jag tycker att en sammanfattning av Platons kritik mot demokratin saknas här. Flera av de punkter han lade fram är förvånande träffsäkra på våra dagars demokrati. Om ingen tar på sig detta får jag nog göra det - ber i så fall att få återkomma.

Varför tog du bort min informativa artikel om väktarstat och redigerade om den hit där det inte förklaras över huvudtaget? andra ämnet som blir bortredigerat utan anledning! jag blir så förbannad på inkompetenta diktatorer som försämrar wikipedia. LÄGG AV! /STATSVETAREN

Allt om hans 'fria ekonomi där alla medborgare skulle vara lyckliga' har glömts bort i denna artikel. http://www.omilosmeleton.gr/pdf/en/economics/PlatoFounderofFreeEconomy.pdf