Dolomit
Nuförtiden har Dolomit blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av befolkningen. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Dolomit fått en aldrig tidigare skådad betydelse inom den sociala, ekonomiska och kulturella sfären. Oavsett om vi talar om Dolomit i samband med hälsa, politik, utbildning eller underhållning, är dess inflytande och inverkan på våra liv obestridligt. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter och perspektiv av Dolomit, och analysera dess inverkan och relevans i dagens värld.
Dolomit är ett mineral bestående av kalciummagnesiumkarbonat (CaMg(CO3)2). Namnet dolomit används även ibland för bergarter såsom dolosten och dolomitmarmor i vilka dolomit är det dominerande mineralet. Mineralet dolomit har en hårdhet på cirka 3½–4 på Mohs hårdhetsskala.
Troligen beskrevs dolomit först av Carl von Linné 1768. Mineralet fick sitt namn i mars 1792 av Nicolas-Théodore de Saussure, som uppkallade det efter den franska geologen Déodat Gratet de Dolomieu (1750–1801) som upptäckte bergarten i det som nu kallas Dolomiterna i norra Italien.
Eldhållfastheten är ganska god.
Styrelsen för teknisk utveckling (STU) föreslår dolomit som tänkbart fyllmedel inom pappersindustrin.[källa behövs]
Dolomitmarmor
Dolomitmarmor är en metamorf bergart med dolomit som huvudbeståndsdel. Den kan vara vit till färgen, men har ofta gulbruna eller gröna flammor. I Sverige har den brutits sedan 1800-talet som byggnadssten och klär som ekebergsmarmor bland annat fasaden till Dramatiska teatern i Stockholm.
Dolomitmarmor är värdbergart för malmen i Sala silvergruva och bryts i Tistbrottet väster om gruvan. Dolomit bryts också i Masugnsbyn.
Dolomitmarmor är Närkes landskapssten.
Se även
Källor
- "Närke - Dolomitmarmor"[död länk] - Sverigelanken.se
Noter
- ^ ”Dolomite: Dolomite mineral information and data.”. www.mindat.org. http://www.mindat.org/min-1304.html. Läst 17 november 2015.