I dagens värld har Domkrets blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Från företagsägare och proffs till akademiker och fritidsälskare, Domkrets har fångat uppmärksamheten hos miljontals individer runt om i världen. Oavsett om det är för dess sociala inverkan, dess historiska relevans eller dess betydelse i den moderna världen, är Domkrets ett ämne som förtjänar att utforskas på djupet. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna av Domkrets, analysera dess innebörd, dess utveckling över tid och dess inflytande inom olika samhällsområden.
Domkrets kallas det område eller territorium inom vilket en viss domstol har jurisdiktion. I Sverige utgörs ett sådant område oftast av flera län eller kommuner. I undantagsfall kan en domkrets utgöras av landet som helhet, när det gäller specialdomstolar och de högsta domstolarna.
Indelningen i domkretsar är nära förknippad med forumregler, som avgör vilken domstol som är behörig att ta upp ett mål.
En svensk tingsrätts domkrets (geografiska ansvarsområde) kallades före 1 juli 2018 domsaga men kallas därefter bara domkrets, i enlighet med vad det kallas för andra domstolar. Det som skedde 2018 var ett namnbyte: ingen ändring i tingsrätternas geografiska indelning skedde samtidigt.
Det finns 48 tingsrätter i Sverige och därmed 48 domkretsar för tingsrätterna. Varje domkrets består (med ett undantag) av en eller flera kommuner. Det förekommer att åklagarkammare har samma indelning som tingsrätterna, men en åklagarkammare kan också arbeta mot flera tingsrätter. Till exempel åklagarkammaren i Luleå arbetar mot tingsrätterna i Luleå, Haparanda, och Gällivare. Åklagarkammaren i Borås arbetar mot tingsrätterna i Borås och Alingsås.
Att regeringen har befogenhet att dela in Sverige i domkretsar för tingsrätterna framgår av 1 kap. 1 § rättegångsbalken. Nuvarande indelning är fastställd genom förordningen (1982:996) om tingsrätternas domkretsar, som innan 1 juli 2018 hette förordningen (1982:996) om rikets indelning i domsagor.
Exempelvis skall brott begångna i Stockholm normalt lagföras vid Stockholms tingsrätt, förutsatt att det är begånget inom domkretsen för Stockholms tingsrätt (innan namnändringen kallat Stockholms domsaga). Domkretsen för Stockholms tingsrätt är Stockholms kommun och Lidingö kommun, dock inte Västerort och Söderort i Stockholms kommun. Närmare bestämt tillhör distrikten/församlingarna Bromma, Västerled, Vällingby, Hässelby, Kista Spånga, Brännkyrka, Vantör, Farsta, Enskede, Skarpnäck, Hägersten och Skärholmen andra domkretsar än Stockholm, de tillhör antingen Solna eller Södertörns domkretsar (och Solna och Södertörns tingsrätter). Stockholms kommun är den enda kommunen i Sverige som är uppdelad mellan olika tingsrätter på detta sätt. Alla andra kommuner tillhör en enda domkrets medan Stockholm är uppdelat på församlingsnivå/distriktsnivå.
En svensk hovrätts domkrets omfattar domkretsarna för de tingsrätter som lyder under hovrätten.
I Sverige ersatte 12 förvaltningsrätter de 23 länsrätterna från den 15 februari 2010. Sveriges länsrätter hade domkretsar som i de flesta fall motsvarade länen. Undantaget från huvudregeln var Västra Götalands län, där fanns Länsrätten i Göteborg, Länsrätten i Mariestad och Länsrätten i Vänersborg, vars domkretsar i huvudsak motsvarade de tre tidigare länen Göteborgs och Bohus län, Skaraborgs län respektive Älvsborgs län. De södra delarna av det tidigare Skaraborgs län som vid bildandet av Västra Götalands län överfördes till Jönköpings län, tillhörde emellertid fram till februari 2010 domkretsen för Länsrätten i Jönköpings län.
Förvaltningsrätternas domkretsar utgörs av ett antal län eller kommuner. Den närmare indelningen framgår av 5 § förordningen (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m.
Sveriges fyra kammarrätter har domkretsar motsvarande förvaltningsrätternas domkretsar enligt följande.
Sveriges två högsta domstolar, Högsta domstolen som allmän domstol och Högsta förvaltningsdomstolen som allmän förvaltningsdomstol, har domkretsar som omfattar hela landet.
Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen har hela landet som upptagningsområden, dvs domkretsarna omfattar hela landet.
Mark- och miljödomstolarna har domkretsar som i lagtexten benämns "domsområden". Dessa är, enligt förordningen (2010:984) om mark- och miljödomstolarnas domsområden:
Mark- och miljööverdomstolen har hela landet som domkrets.
Migrationsdomstolarna, som finns vid fyra av landets förvaltningsrätter, har följande län som domsområden, vilket följer av 6 § förordningen (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m.:
Migrationsöverdomstolen har hela landet som domkrets.