Draken (1656)
I dagens värld har Draken (1656) blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en stor del av befolkningen. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess inflytande inom olika områden, har Draken (1656) fångat uppmärksamheten hos både experter, forskare och fans. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna relaterade till Draken (1656), från dess ursprung och utveckling till dess inverkan idag. Vi kommer också att analysera experternas åsikter och aktuella trender kring Draken (1656), i syfte att ge en heltäckande bild av detta ämne som är så relevant i det aktuella sammanhanget.
| |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Typklass/Konstruktion | Regalskepp | ||
| Historik | |||
| Byggnadsvarv | Skeppsholmen | ||
| Sjösatt | 1656 | ||
| Tekniska data | |||
| Längd | 41,3 m | ||
| Bredd | 11 m | ||
| Deplacement | 1 150 | ||
| Maskin | Segel | ||
| Besättning | 260 sjömän 100 soldater | ||
| Bestyckning | 12 x 24 punds kanoner 14 x 18 punds kanoner 18 x 12 punds kanoner 6 x 8 punds kanoner 12 x 6 punds kanoner 2 x 3 punds kanoner | ||
Draken var ett regal- och örlogsskepp som byggdes på Skeppsholmen i Stockholm och sjösattes 1656. Hon tjänstgjorde som amiralsskepp för Claes Bielkenstierna under sjöslaget vid Møn 1657 och i Öresund 1658, samt för Carl Gustaf Wrangel i Femerbält 1659. Draken stötte på grund i slaget mellan Falsterbo och Stevns Klint 1677, vilket ledde till att fem andra skepp gick förlorade.
Se även
Referenser
- Gunnar Unger (1909). Illustrerad svensk sjökrigshistoria, omfattande tiden intill 1680. Stockholm: Albert Bonniers Förlag