Ediktet i Nantes
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Ediktet i Nantes, ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet genom tiden. Från dess påverkan på samhället till dess implikationer i vardagen har Ediktet i Nantes varit föremål för debatt och analys av experter inom olika discipliner. Oavsett om vi pratar om dess inflytande på historien, dess relevans i dagens värld eller dess prognoser in i framtiden, förblir Ediktet i Nantes ett ämne av intresse och nyfikenhet för många. I den här artikeln kommer vi att undersöka olika aspekter av Ediktet i Nantes, från dess ursprung till dess möjliga återverkningar, med syftet att ge en bred och detaljerad översikt av detta spännande ämne.
Ediktet i Nantes var en efter långa förhandlingar med de franska protestanterna utfärdad kungörelse av den franske kungen Henrik IV den 13 april 1598 som föreskrev att katolicismen skulle vara statsreligion i Frankrike och som förhindrade protestantismens vidare utbredning.
Hugenotterna medgavs samvetsfrihet och rätt att förrätta gudstjänst där de gjort det 1597, och på vissa andra platser, dock inte i Paris, biskoparnas residensstäder, vid hovet eller inom armén. De fick också rätt att hålla synoder.
Vidare öppnades statens ämbeten för dem, och särskilt domstolar med ett antal protestantiska bisittare inrättades. Däremot gällde även för protestanterna katolsk äktenskapslag och tiondeplikt.
Som garanti för ediktets uppfyllande fick de tills vidare behålla omkring 200 befästa städer och slott. Dessa "säkerhetsplatser" fråntogs dem av Richelieu 1629. Ediktet återkallades av Ludvig XIV 1685.
Se även
Referenser
- Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 684
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Ediktet i Nantes.
|