Egil Hjorth-Jenssen
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Egil Hjorth-Jenssen. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle kommer vi att fördjupa oss i en detaljerad analys som gör att vi kan förstå dess betydelse inom olika områden. Egil Hjorth-Jenssen har varit föremål för intresse och debatt över tid, dess implikationer har överskridit kulturella och generationsmässiga barriärer. Genom denna resa kommer vi att försöka reda ut mysterierna och kuriosa kring Egil Hjorth-Jenssen, i ett försök att belysa dess relevans i det aktuella sammanhanget.
| Egil Hjorth-Jenssen | |
 | |
| Född | 18 april 1893 Bergs kommun, Norge |
|---|---|
| Död | 8 november 1969 (76 år) Bærums kommun, Norge |
| Medborgare i | Norge |
| Sysselsättning | Författare, skådespelare, barnboksförfattare |
| Barn | Thor Hjorth-Jensen (f. 1923) |
| Redigera Wikidata | |
Egil Hjorth-Jenssen, född 18 april 1893 i Halden, död 8 november 1969 i Bærum, var en norsk skådespelare och teaterchef.
Biografi
Hjort-Jenssen debuterade 1914 på Stavanger Teater. I Oslo var han knuten till de flesta teatrarna, bland annat Nationaltheatret mellan 1934 och 1937. Han spelade en lång rad fars- och lustspelsfigurer med gott humör och stor rutin, men gjorde också kloka och levande karaktärsskildringar som Gottfred i Ludvig Holbergs Det lykkelige skibbrudd och Stråmann i Henrik Ibsens Kærlighedens komedie. Åren 1932–1939 var han ordförande i Norsk Skuespillerforbund, och 1939–1946 var han chef vid Den Nationale Scene. Senare var han knuten till olika Oslo-scener. På Nationaltheatret spelade han 1968 i James Saunders Next Time I'll Sing To You. För den stora publiken är han främst hågkommen för sitt frodiga och varma spel som Evensen i Fjernsynsteatrets inspelning av Oskar Braatens Den store barnedåpen (1961).
Han gjorde sin filmdebut 1927 i Den glade enke i Trangvik, och spelade senare i en lång rad norska filmer, ofta i karaktärskomiska biroller. Särskilt aktiv som filmskådespelare var han på 1960-talet, då han medverkade i filmer som Bussen (1961), Musikanter (1967), De ukjentes marked (1968) och Brent jord (1969).
Filmografi (urval)
- 1927 – Trollälgen
- 1927 – Den glade enke i Trangvik
- 1928 – Cafe X
- 1932 – Prinsessen som ingen kunne målbinde
- 1933 – Vi som går kjøkkenveien
- 1933 – Op med hodet!
- 1947 – Sankt Hans fest
- 1948 – Den hemlighetsfulla våningen
- 1951 – Skadeskutt
- 1951 – Ukjent mann
- 1953 – Ung frue forsvunnet
- 1954 – Heksenetter
- 1954 – Aldri annet enn bråk
- 1956 – Gylne ungdom
- 1958 – Lån meg din kone
- 1958 – Bustenskjold
- 1959 – Den stora skattjakten
- 1959 – Herren och hans tjänare
- 1960 – Venner
- 1960 – Millionær for en aften
- 1960 – Omringad
- 1960 – Petter fra Ruskøy
- 1961 – Oss atomforskere imellom
- 1961 – Norges söner
- 1961 – Hans Nielsen Hauge
- 1961 – Bussen
- 1962 – Stackars stora starka karlar
- 1963 – Vildanden
- 1966 – Svält
- 1967 – Musikanter
- 1968 – De ukjentes marked
- 1969 – Brent jord
Källor
- ”Egil Hjorth-Jenssen”. Store norske leksikon. http://snl.no/Egil_Hjorth-Jenssen. Läst 11 december 2011.
Noter
- ^ Folketelling 1910.
- ^ Store norske leksikon, Egil Hjorth-Jenssen.
- ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.
Externa länkar
- Egil Hjorth-Jenssen på Internet Movie Database (engelska)
- Egil Hjorth-Jenssen på Svensk Filmdatabas
|