Emma Zorn
Numera har Emma Zorn blivit ett ämne av stor relevans i dagens samhälle. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Emma Zorn fått en grundläggande roll i våra liv. På både ett personligt och professionellt plan har Emma Zorn haft en betydande inverkan på hur vi relaterar, arbetar och underhåller oss själva. Det är därför det är viktigt att till fullo förstå den inverkan som Emma Zorn har på våra dagliga liv, såväl som de konsekvenser det innebär för framtiden. I den här artikeln kommer vi att utforska i detalj allt som har med Emma Zorn att göra, från dess ursprung till dess inflytande idag, med syftet att erbjuda en komplett och uppdaterad vision av detta mycket relevanta ämne.
| Emma Zorn | |
 Emma Zorn porträtterad av maken 1887. | |
| Född | 30 april 1860 Stockholm |
|---|---|
| Död | 4 januari 1942 (81 år) Mora församling, Sverige |
| Begravd | Mora gamla kyrkogård kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Etsare |
| Make | Anders Zorn (g. 1885–) |
| Släktingar | Herman Lamm (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Emma Amalia Zorn, född Lamm den 30 april 1860 i Stockholm, död 4 januari 1942 i Mora, Dalarna, var hustru till konstnären Anders Zorn.
Emma Zorn var dotter till grosshandlare Martin Lamm och dennes hustru Henriette, född Meyerson, samt yngre syster till Herman Lamm. Familjen hade judiskt påbrå. Hon gifte sig den 16 oktober 1885 med konstnären Anders Zorn efter att ha träffat honom fyra år tidigare i samband med att han skulle måla ett porträtt av hennes systerson. Hon bidrog till makens framgångar genom att skapa kontakter och marknadsföra hans konst.
Vid unga år fick Emma Zorn anställning som amanuens vid Etnografiska samlingarna, som då tillhörde Rikshistoriska museet. Hon behärskade tyska och franska, i någon mån även engelska, vilket vid den tiden var ovanligt.
Emma Zorn gjorde stora insatser inom etnologi och konsthistoria samt inom folkbildning, kulturminnesvård och för svensk hemslöjd och hembygdsvård i Dalarna. På hennes initiativ grundades Zornmuseet i Mora, som invigdes 1939. Mora folkhögskola kom till genom hennes och makens engagemang och ekonomiska stöd. Vidare grundade makarna Zorn 1919 Zornska barnhemmet, där hon satt i styrelsen.
I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns hon porträtterad av parets vän, greve Louis Sparre.
Källor
- Emma Zorn - Zornmuseet
- Sandström, Birgitta (2014). Emma Zorn. Stockholm: Norstedt. Libris 14751517. ISBN 9789113055312
Noter
- ^ Gravar.se, Emma Amalia Zorn, läs online, läst: 30 december 2019.
- ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 26 februari 2016, licens: CC0.
- ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
- ^ Vainio-Kurtakko, Maria (2022). Ett gott parti : Scener ur Ellan de la Chapelles och Albert Edelfelts liv. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland. ISBN 978-951-583-557-4. https://www.sls.fi/publications/ett-gott-parti/
- ^ ”Emma Zorn kliver fram i egen rätt”. Dalademokraten. 13 april 2014. https://www.dalademokraten.se/artikel/emma-zorn-kliver-fram-i-egen-ratt. Läst 18 augusti 2020.
- ^ ”Nationalencyklopedin, Emma Zorn”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/emma-zorn. Läst 18 augusti 2020.
- ^ ”Emma bakom allt”. Mora kommun. https://mora.se/aktuellt/emma-bakom-allt/. Läst 18 augusti 2020.
- ^ Gripsholm
- ^ ”Statens konstsamlingars tillväxt och förvaltning 1950”. Nationalmuseum. 26 april 1950. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1315916/FULLTEXT01.pdf. Läst 18 augusti 2020.
Vidare läsning
- Sandström, Birgitta: Emma Zorn i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (2 februari 2021) CC-BY
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Emma Zorn.
