Emund Gripenhielm
I den här artikeln ska vi fördjupa oss i den spännande världen av Emund Gripenhielm. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling kommer vi att utforska alla relevanta aspekter och aspekter av Emund Gripenhielm. Det spelar ingen roll om du är expert på området eller bara börjar bli intresserad av det, den här artikeln ger dig en komplett och detaljerad översikt samt uppdaterad information om Emund Gripenhielm. Genom analys, statistik och vittnesmål kommer vi att upptäcka dess verkliga inverkan och relevans i det moderna samhället. Gör dig redo att fördjupa dig i en upptäcktsresa och kunskap om Emund Gripenhielm.
| Emund Gripenhielm | |
| Född | 24 mars 1622 Skövde, Sverige |
|---|---|
| Död | 15 december 1675 (53 år) Stockholm |
| Begravd | Uppsala domkyrka |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Filolog, ämbetsman, historiker |
| Maka | Anna Rålamb (g. 1673–1675) |
| Barn | Nils Gripenhielm (f. 1653) Johan Gripenhielm (f. 1654) Carl Gripenhielm (f. 1655) Edmund Gripenhielm (f. 1675) |
| Föräldrar | Nicolaus Emundi |
| Redigera Wikidata | |
Emund Gripenhielm, tidigare Figrelius, född 24 mars 1622 i Skövde, död 15 december 1675 i Stockholm, var en svensk friherre (1673), ämbetsman och poet.
Biografi
Emund Figrelius var son till kyrkoherden Nicolaus Emundi och Margareta Figrelia som var dotter till en kyrkoherde. Emund och hans syster Sara upptog moderns namn Figrelius. Systern gifte sig med Magnus Nicolai Celsius och blev stammoder till släkten Celsius.
Emund Figrelius blev som 18-åring student vid universitetet i Uppsala och senare handledare för Gustaf Karlsson Banér, med vilken han företog vidsträckta utrikes studieresor. 1650 utnämndes Figrelius till professor i historia i Uppsala. Sju år senare befordrades han till statssekreterare i kansliet och till handsekreterare hos Karl X Gustav, och deltog i denna roll vid fredsförhandlingarna i Danmark 1659–60. Kungen hade stort förtroende för honom, och på sin dödssäng (1660) utsåg han Emund Figrelius till lärare åt kronprins Karl. Samma år adlades den nytillsatte guvernören under namnet Gripenhielm.
När Karl XI blivit myndig överhopade han Emund Gripenhielm med nådebevis. Han utsågs till hovkansler 1671 och till riksråd 1673. 1674 kallades han till häradshövding i Västerbotten. Han var också inspektor vid Kungliga Biblioteket och finns representerad i de svenska psalmböckerna sedan 1695 med originaltexten till ett verk (1986 nr 635).
Gripenhielm hade en stor samling romerska mynt och ett stort bibliotek, med bland annat böcker från danska adelsbibliotek och polska kungliga bibliotek. Böckerna som hade förts till Sverige som krigsbyte hade han erhållit när han varit inspektor för Kungliga biblioteket. Han sägs ha varit mannen bakom pliktexemplaren till Kungliga biblioteket, visst är i alla fall att han verkställde lagen om denna.
Emund Gripenhielm var gift med Barbara Lenaea Clo som var dotter till ärkebiskop Johannes Canuti Lenaeus, dotterdotter till ärkebiskop Petrus Kenicius och tillhörde Bureätten. De var föräldrar till bland andra Nils Gripenhielm och Carl Gripenhielm. 1673 gifte Gripenhielm om sig med friherrinnan Anna Rålamb, dotter till riksrådet Claes Rålamb och Anna Stålarm.
Se även
Bibliografi
- Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin. 4. P. Lagerlöf, E. Lindschöld, Edmund, Nils och Carl Gripenhjelm, J. G. Werwing och J. T. Geisler. 1866. sid. 251-265. Libris 600765. https://runeberg.org/svsf/4/0257.html
Psalmer
Externa länkar
Wikisource har verk av eller om Emund Gripenhielm.
Källor
- Stellan Dahlgren: Emund Gripenhielm i Svenskt biografiskt lexikon (1967-1969)
- Gripenhielm, 1. Edmund i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
Noter
| ||||||||