I dagens artikel kommer vi att utforska den fascinerande världen av En natt på Smygeholm, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos både experter och hobbyister. Från sitt ursprung till dess inverkan på det samtida samhället har En natt på Smygeholm spelat en grundläggande roll i olika aspekter av det dagliga livet. Genom detaljerad och insiktsfull analys kommer vi att försöka reda ut dess många aspekter och förstå vilken betydelse En natt på Smygeholm har i dagens värld. Förbered dig på att ge dig ut på en upptäcktsresa när vi gräver ner i de mysterier och under som En natt på Smygeholm har att erbjuda.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En natt på Smygeholm | |
Genre | Komedi |
---|---|
Regissör | Sigurd Wallén |
Manus | Gösta Stevens |
Skådespelare | Adolf Jahr Annalisa Ericson Ernst Eklund Ingrid Robbert Nils Lundell Anna Olin Carl-Gunnar Wingård Hans Ekman Emil Fjellström |
Originalmusik | Jules Sylvain |
Fotograf | J. Julius |
Klippning | Rolf Husberg |
Produktionsbolag | Svensk Filmindustri |
Premiär | 14 augusti 1933 |
Speltid | 80 minuter |
Land | Sverige |
Språk | Svenska |
IMDb SFDb Elonet |
En natt på Smygeholm är en svensk komedifilm från 1933 i regi av Sigurd Wallén.
Det ryktas om att det finns spöken på Smygeholms slott. Överstinnan Barring har just köpt slottet men ångrar sig då hon kommer i kontakt med dessa rykten. Hon kontaktar major Hector som tagit hand om affären. Det slutar med att han och en hel del annat folk kommer till slottet för att övernatta, eller snarare ta reda på om spökerierna verkligen äger rum.
Filmen bygger löst på den brittiska pjäsen Thark av Ben Travers från 1927. Filmen premiärvisades i Stockholm på biograf Skandia den 14 augusti 1933. Den har visats vid ett flertal tillfällen i SVT.