Engelska (musik)
Idag ska vi prata om Engelska (musik). Detta ämne är av stor relevans i dagens samhälle, eftersom det har skapat stor debatt och kontroverser inom olika sektorer. Det är viktigt att förstå de olika aspekterna kring Engelska (musik), från dess ursprung till dess inverkan idag. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika perspektiven och åsikterna om Engelska (musik), med målet att erbjuda en heltäckande och balanserad syn på detta ämne. Vi hoppas att denna analys hjälper till att belysa Engelska (musik) och skapa större förståelse för dess betydelse i det aktuella sammanhanget.
Engelska eller anglais (det franska ordet för engelska) är en dansrytm i 2/4- eller 4/4-takt som fått sitt namn för att den ursprungligen kommer från England, från de så kallade country dances. Anglaiserna var från början en hovdans, som sedan spred sig ner till de bredare folklagren. Samma dansrytm har använts inom klassisk musik, då under namnet anglais, och kan då exempelvis förekomma i sviter. I Frankrike utvecklades anglaisen till kadriljen.
Dansen
En engelska dansas av tre eller fler personer och är en kontradans och liknar ibland en kadrilj i miniatyr. Andra vanliga lokala namn är tretur, fyrtur och sextur, som speglar hur dansarna är uppställda (tre i rad, fyra par respektive sex personer i två rader). Engelskan kan även dansas som ringdans.
Musiken
Engelskor är inte överallt förekommande i den nordiska spelmansmusiken, men det finns ett stort antal engelskor upptecknade till exempel i Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Bohuslän, Västerbotten och Österbotten i Finland. Låtarna är ofta enkla med två repriser om 4 eller 8 takter. Tonarterna är oftast i dur.
Externa länkar
Källor
- Dagmar Hellstam (red), Folkdanser, Steglands
| |||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||