I dagens värld har Församlingsbok blivit ett ämne av stor relevans och intresse för otaliga människor. Oavsett om det är dess inverkan på samhället, dess inflytande på kulturen eller dess betydelse i historien, har Församlingsbok fångat uppmärksamheten hos både forskare, experter och entusiaster. Dess relevans överskrider gränser och täcker olika områden, vilket gör det till ett ämne för djup analys och debatt. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Församlingsbok och dess inverkan på den samtida världen, analysera dess historiska relevans, dess nuvarande inflytande och dess möjliga konsekvenser i framtiden.
Församlingsbok är den kyrkobok som 1895 (Kungl. förordning 6.8 1894) ersatte husförhörslängden. Den blev i sin tur 1991 ersatt med en folklängd, då kyrkoböckerna och mantalslängderna slogs ihop.
Församlingsboken var upplagd topografiskt i likhet med husförhörslängden och listade alla som var skrivna på fastigheten kontinuerligt med namn, yrke, födelsedatum och födelseort, dödsdatum, civilstånd, flyttningsuppgifter med mera. Den innehöll fortfarande uppgifter av religiös karaktär, som till exempel nattvardsgång, husförhör och betyg i kristendomskunskap.