Försvarsmaktens tekniska forskningsanstalt är ett ämne som har skapat stort intresse och debatt i det moderna samhället. I åratal har Försvarsmaktens tekniska forskningsanstalt varit föremål för studier, diskussion och kontroverser inom olika områden, inklusive politik, vetenskap, kultur och historia. Dess relevans och inverkan på människors liv gör det till ett ämne av stor betydelse för att förstå dagens värld. Genom åren har ett brett spektrum av åsikter och synpunkter på Försvarsmaktens tekniska forskningsanstalt utvecklats, vilket har bidragit till att berika kunskapen och förståelsen för detta fenomen. I den här artikeln kommer vi att utforska några av de mest relevanta perspektiven och reflektionerna kring Försvarsmaktens tekniska forskningsanstalt, med syftet att analysera dess inverkan och betydelse i det samtida samhället.
Försvarsmaktens tekniska forskningsanstalt (FTeknFoa) var under åren 1998–2014 en finländsk forskningsinstitution i Ylöjärvi, som var underställd huvudstaben.
Försvarsmaktens tekniska forskningsanstalt, som var den största av försvarets forskningsanstalter, bildades 1998 då Försvarsmaktens forskningscentral (grundad 1952) och Försvarets eltekniska forskningsanstalt med anor från 1960-talet sammanslogs. Den teknisk-naturvetenskapliga forskningsverksamheten inom försvarsmakten inleddes 1919, då ett kemiskt laboratorium inrättades i Helsingfors. De övriga laboratorierna och forskningsanstalterna som efter hand uppkommit i huvudstaden överflyttades med början 1967 till ett tidigare gruvområde i Ylöjärvi. Det kemiska laboratoriet flyttades först 1988. Forskningsanstalten hade avdelningar för vapenteknik, spräng- och skyddsteknik samt elektronik och IT-teknik. Personalen uppgick till omkring 173 personer (2010), varav 90 % civilanställda.
Vid en omorganisation av försvarets forskningsverksamhet 2014 ersattes Försvarsmaktens tekniska forskningsanstalt av Försvarsmaktens forskningsanstalt.