Förvaltningsområdet för meänkieli
I den här artikeln kommer vi att ta upp det spännande ämnet Förvaltningsområdet för meänkieli, som har genererat stort intresse och debatt inom olika områden. Från dess ursprung till nutid har Förvaltningsområdet för meänkieli varit föremål för studier och analys, vilket har gjort det möjligt för oss att få en djupare förståelse för dess egenskaper och återverkningar på samhället. Utefter dessa linjer kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Förvaltningsområdet för meänkieli, från dess inverkan på ekonomin till dess effekter på den sociala och kulturella sfären. Dessutom kommer vi att undersöka de olika perspektiv och åsikter som har framförts om Förvaltningsområdet för meänkieli, i syfte att erbjuda en heltäckande och berikande vision av detta kontroversiella ämne.
Förvaltningsområdet för meänkieli omfattar de kommuner i Sverige där de meänkielispråkiga invånarna har vissa lagstadgade rättigheter gällande språk och kultur.
Innebörd
De med meänkieli som modersmål och bor i förvaltningsområdet för meänkieli har uttrycklig rätt att använda sitt modersmål i offentliga sammanhang, bland annat inför myndigheter och domstolar. Det föreskrivs särskilt, att rätten att få använda det egna modersmålet är inte beroende av den enskilde individens kunskapsnivå i majoritetsspråket. Myndigheterna skall se till att det anställs personal med kunskaper i meänkieli.
Vidare framgår bland annat att det "allmänna även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige".
Folkrätten
Utgångspunkten för den nuvarande svenska minoritetspolitiken är Sveriges folkrättsliga åtaganden enligt Europarådets två konventioner rörande minoriteter: ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk.
Omfattning
2000 2011 2018 2019 2020
Ursprunglig omfattning år 2000
Sverige fick den 1 april 2000 en lag om rätten att använda finska och meänkieli (muntligt och skriftligt) hos förvaltningsmyndigheter i fem kommuner:
Utökning 2010
Den 1 januari 2010 trädde Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, även kallad minoritetslagen, i kraft.
Utökning 2011
Den 1 februari 2011 tillkom en kommun (totalt sex kommuner):
Utökning 2018
Den 1 februari 2018 tillkom en kommun (totalt sju kommuner):
Utökning 2019
Minoritetslagen reviderades 2019 för att ytterligare stärka rättigheter och skyldigheter. Detta innebar bland annat att kommunerna I förvaltningsområdet och regionerna är "skyldiga att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete och dessa ska på begäran kunna lämnas ut till den myndighet som har uppföljningsansvar för lagen".
Den 1 februari 2019 tillkom en kommun (totalt åtta kommuner):
Utökning 2020
Den 1 januari 2020 tillkom en kommun (totalt nio kommuner):
Källor
Noter
- ^ Riksdagsförvaltningen. ”Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Svensk författningssamling 2009:2009:724 t.o.m. SFS 2022:68 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2009724-om-nationella-minoriteter-och_sfs-2009-724. Läst 14 april 2023.
- ^ Lag om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar (1999:1176)
- ^ ”Minoritetslagen 2019”. Minoritet.se. https://www.minoritet.se/5054. Läst 14 april 2023.
- ^ Riksdagsförvaltningen. ”Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Svensk författningssamling 2009:2009:724 t.o.m. SFS 2022:68 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2009724-om-nationella-minoriteter-och_sfs-2009-724. Läst 14 april 2023.
- ^ ”Minoritetslagen”. www.isof.se. https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-sprakpolitik-och-spraklagar/minoritetslagen. Läst 14 april 2023.
- ^ ”SFS 2010:1991 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2010/1900-1999/d_710274-sfs-2010_1991-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.
- ^ ”SFS 2017:1292 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2017/1200-1299/d_3138194-sfs-2017_1292-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.
- ^ ”SFS 2018:2068 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2018/2000-2099/d_3478843-sfs-2018_2068-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 paril 2023.
- ^ ”Umeå kommun med i förvaltningsområde för meänkieli”. Umeå kommun. 31 oktober 2019. https://via.tt.se/pressmeddelande/umea-kommun-med-i-forvaltningsomrade-for-meankieli-?publisherId=1422393&releaseId=3264527. Läst 14 april 2023.
- ^ ”Förvaltningsområde för meänkieli”. Umeå kommun. 3 april 2023. https://www.umea.se/kommunochpolitik/manskligarattigheter/nationellaminoriteterochminoritetssprak/forvaltningsomradeformeankieli.4.640818217563dc9fe5ef9.html. Läst 14 april 2023.