Fabeldjursserie

Idag är Fabeldjursserie ett ämne som har blivit allt mer aktuellt i det moderna samhället. I och med teknikens framsteg och globaliseringen har Fabeldjursserie blivit en central punkt för debatt och intresse för människor i alla åldrar och bakgrunder. När vi kommer närmare att förstå effekten av Fabeldjursserie uppstår nya frågor och utmaningar som förtjänar att utforskas. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Fabeldjursserie och utforska dess olika aspekter, implikationer och konsekvenser i våra dagliga liv. Från dess historia till dess inflytande på populärkulturen kommer vi att dyka ner i en uttömmande analys som gör att vi bättre kan förstå vikten av Fabeldjursserie idag.

Fabeldjursserie kallas i vardagligt tal en tecknad serie om talande djur med mänskliga egenskaper. Begreppet kommer från den gamla berättelsetypen fabel (se Aisopos och La Fontaine), där handlingen alltid kretsar kring djur som talar och beter sig som människor på ett eller annat sätt. Även en nyare barnlitterär tradition med verk som Det susar i säven har bidragit med inspiration. Den viktigaste och mest inflytelserika pionjären inom seriemediet är skapelser skapade av Walt Disney eller hans olika medarbetare, som Floyd Gottfredson och Carl Barks.

En annan term för dessa figurer är antropomorfa djur, där antropomorf betyder människoliknande.

Serier om intelligenta husdjur i mänskliga miljöer, såsom Snobben och Gustaf, brukar i regel inte kallas fabeldjursserier. De är visserligen speciella som djur, men de ersätter här ändå inte människans roll i berättelsen. Inte heller serier som Teenage Mutant Ninja Turtles brukar räknas som fabeldjursserier, då mänsklighetens samhälle ofta är ett centralt tema i serien.

Kända fabeldjursserier

Nedan listas ett antal kända fabeldjursserier, med ursprungsland och huvudpersonens identitet som djur.

Animerade filmer med fabeldjur

Referenser

Delar av artikeln är hämtad från Seriefrämjandets Seriewiki: Fabeldjursserie

Noter

  1. ^ fabeldjursserie i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 3 juni 2017.