I den här artikeln ska vi ta upp ämnet Fet-Mats, ett ämne som har varit föremål för stort intresse och debatt de senaste åren. Fet-Mats har väckt blandade åsikter och har varit föremål för studier av många experter på området. Genom hela denna artikel kommer vi att analysera på djupet de olika aspekterna relaterade till Fet-Mats, från dess ursprung och utveckling till dess inverkan på det nuvarande samhället. Dessutom kommer vi att undersöka de olika perspektiv och förhållningssätt som finns kring Fet-Mats, med syftet att ge en heltäckande och berikande vision om detta ämne. Utan tvekan är Fet-Mats ett aktuellt ämne som förtjänar att utforskas i detalj, och vi är säkra på att den här artikeln kommer att ge ett nytt och insiktsfullt perspektiv på detsamma.
Fet-Mats, Mats Israelsson, var en gruvdräng som 1677 förolyckades i Falu gruva i Falun, i schaktet Mårdskinnsfallet, och vars lik återfanns förvånansvärt välbevarat den 2 december 1719. Då kroppen visades upp kände en kvinna vid namn Margareta Olsdotter igen den som sin trolovade som försvunnit i mars 1677, drygt fyrtio år tidigare. Fet-Mats hade bevarats av den naturligt förekommande järn- och kopparvitriolen som fanns i vattnet i gruvan.
Mats Israelsson föddes i Svärdsjö och Boda by som den yngste sonen till Israel Kelsson. Fadern dog under Mats barnaår och den äldste brodern fick ansvara för familjen.
Den 2 december 1719 upptäckte gruvarbetare en död man i det vattenfyllda schaktet Mårdskinnsfallet, i en del av gruvan som inte använts på länge. Den döde mannens båda ben var avslagna, men varken kläder, händer eller ansikte visade tecken på föruttnelse, vilket fick det att framstå som att han nyligen omkommit; detta var ett mysterium eftersom ingen person saknades. När kroppen togs upp till marknivå började den att torka och blev enligt en samtidsskildring "hård som trä". Enligt andra hade kroppen snarare förvandlats till sten, vilket gav upphov till epitetet den förstenade gruvdrängen.
Kroppen kom att förevisas för allmänheten och kom att bli en sevärdhet.
Fet-Mats begravdes, med stor pompa och ståt, under golvet i Stora Kopparbergs kyrka. 1816 flyttades hans kvarlevor till kyrkogården. Några år senare flyttades han återigen. 1862 tog man upp honom och lade kvarlevorna i en liten trälåda som sedan ställdes upp på vinden i kyrkan och glömdes bort.[källa behövs]. 1930 begravs han på kyrkogården vid Stora Kopparbergs kyrka.
Fet-Mats öde var ett populärt motiv under den tyska romantiken. Det gav bland annat inspiration till verk av Achim von Arnim, Johann Peter Hebel och E.T.A. Hoffmann, som skrev novellen "Bergverket i Falun".
|