Filmhuset

Idag är Filmhuset ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor och samhällen. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess kulturella relevans eller dess betydelse inom det akademiska fältet, har Filmhuset fångat mångas uppmärksamhet och genererat debatter, reflektioner och forskning kring detta ämne. Ur olika perspektiv och förhållningssätt har Filmhuset väckt stort intresse genom sitt inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Filmhuset, analysera dess betydelse, implikationer och möjliga framtida utvecklingar.

Filmhuset 2009.

Filmhuset ligger vid Borgvägen 1 på Gärdet i nordöstra delen av Stockholms innerstad. Byggnaden ritades åt Svenska Filminstitutet av arkitekt Peter Celsing och byggdes mellan åren 1968 och 1970. Det stod färdigt att tas i bruk 1971. Byggnaden är blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden".

Byggnad

Den obehandlade betongens formspråk är typisk för tiden och för brutalismen. Byggnaden fasad består av betongelement med tänkta att se ut som filmremsor. Besökare måste bestiga en lång ramp för att nå byggnadens huvudentré. I byggnadens finns inspelningsstudior och tre biosalonger samt två våningar med kontorsrum. Den 140 meter långa byggnaden tänktes att påminna om en kamera, med objektivet i norr.

I byggnaden finns bland annat Svenska Filminstitutet, Cinemateket, Kulturrådet, Enheten för filmvetenskap och Centrum för modevetenskap som båda hör till Institutionen för mediestudier på Stockholms universitet och olika produktionsbolag. Här ryms även bibliotek, arkiv samt tre biografer: Bio Victor (efter Victor Sjöström), Bio Mauritz (efter Mauritz Stiller) samt Bio Julius (efter Julius Jaenzon). Endast Bio Victor och Bio Mauritz är publikt tillgängliga. Bio Victor har 364 platser och Bio Mauritz 130 platser.

Bilder, byggnad

Bilder, interiör

Se även

Noter

Källor

Externa länkar