Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Finländare, som har varit föremål för intresse och debatt inom olika områden. Finländare har väckt intresse hos experter och allmänhet på grund av dess relevans och genomslagskraft inom olika områden. Genom historien har Finländare varit föremål för studier och analys, vilket har gjort det möjligt för oss att fördjupa oss i dess innebörd och betydelse. I denna mening är det väsentligt att fördjupa sig i de olika tillvägagångssätt och perspektiv som finns kring Finländare, för att förstå dess betydelse och bidrag inom det område där den verkar. Den här artikeln syftar till att ge en bred och detaljerad vision av Finländare, genom att tillhandahålla element som berikar kunskap och främjar en kritisk och reflekterande analys av detta ämne.
Finländare är ett samlingsbegrepp (hyperonym) för alla medborgare och i Finland bosatta personer, oavsett vilken språkgrupp eller etnisk grupp (till exempel finnar, samer och romer) de tillhör.
Finland är ett land med två formellt likställda nationalspråk: finska och svenska. Finländarna indelas huvudsakligen i två grupper på grundval av vilken språkgrupp personerna tillhör: finskspråkiga finnar och svenskspråkiga finlandssvenskar.
Här kan vidare nämnas att det är endast i den allmänna språkstatistiken som de svenskspråkiga ålänningarna räknas till finlandssvenskarna, för övrigt benämns de för ålänningar eller utomlands med den övergripande termen, finländare.
Samer och romer är officiellt erkända nationella minoritetsgrupper i Finland. Ryssar utgör den största invandrargruppen.
I början på 1910-talet uppstod i Finland behov av att, på ett adekvat sätt, beteckna de olika grupperna av invånarna i landet. Begrepp som finne (finskt), finländare (finländskt) och finlandssvensk (finlandssvenskt) myntades, i deras nya betydelse, under denna tidsperiod. Dittills hade termen finne använts om alla medborgare i Finland. Debatten om termfrågan pågick ett bra tag, tills språkvetare Rolf Pippings förslag vann bifall år 1912. Rolf Pipping anses således vara den som myntat begreppen. Det bör dock påpekas att man i Sverige inte alltid har klart för sig distinktionen mellan de ovan nämnda termerna.
Enligt finländska Statistikcentralens preliminära uppgifter var Finlands folkmängd 5 522 848 i slutet av juli 2019.
Den förväntade medellivslängden för finländarna är:
Tabellen visar respektive språkgrupps tio vanligaste efternamn i mars 2012. Observera att statistiken även inkluderar finländska medborgare folkbokförda utanför Finland, samt icke finländska medborgare folkbokförda i Finland.
| Finska namn | Antal personer | Svenska namn | Antal personer |
|---|---|---|---|
| Korhonen | 23 304 | Johansson | 8 698 |
| Virtanen | 23 211 | Nyman | 7 541 |
| Mäkinen | 21 108 | Lindholm | 7 417 |
| Nieminen | 21 102 | Karlsson | 7 101 |
| Mäkelä | 18 442 | Andersson | 6 396 |
| Hämäläinen | 19 013 | Lindström | 6 208 |
| Laine | 18 707 | Eriksson | 6 045 |
| Koskinen | 17 795 | Lindqvist | 4 798 |
| Heikkinen | 17 781 | Lindroos | 4 780 |
| Järvinen | 16 942 | Lindberg | 4 381 |