Flaggjunkare

I följande artikel kommer vi att utforska Flaggjunkare ytterligare, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Från dess ursprung till dess inverkan på det moderna samhället har Flaggjunkare varit föremål för debatt och fascination genom åren. Genom fördjupad analys och omfattande forskning kommer vi att undersöka de olika aspekterna av Flaggjunkare och dess inflytande inom olika områden, från politik till populärkultur. Med avsikt att ge en heltäckande och insiktsfull bild försöker denna artikel belysa Flaggjunkare och dess betydelse i den samtida världen.

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Flaggjunkare var en militär grad, som sedan 1796 tilldelades underofficerare vid Arméns flotta vilka avlagt officersexamen. År 1799 infördes denna grad även i örlogflottan. Graden var en ren hedersbevisning då innehavaren bibehöll sin tjänst och lön på stat. Vid skärgårdsflottans och örlogsflottans sammanslagning 1824 upphörde graden att utdelas.

I skärgårdsartilleriet var flaggjunkare den högsta underofficersgraden, över styckjunkare och sergeant. När kustartilleriet bildades blev flaggjunkare en specialbenämning för flaggunderofficerare vid minavdelningen. Vid tjänsteställningsreformen 1972 blev kustartilleriets flaggjunkare kaptener i kompaniofficerskåren.