I den här artikeln kommer vi att utforska det breda och mångsidiga ämnet Flann O'Brien. Från dess ursprung till dess relevans idag kommer vi att ge oss ut på en fascinerande resa som gör att vi bättre kan förstå detta viktiga ämne. Under de kommande raderna kommer vi att analysera olika aspekter relaterade till Flann O'Brien, såsom dess påverkan på samhället, dess utveckling över tid och de möjliga konsekvenser det har för framtiden. Utan tvekan är Flann O'Brien ett fascinerande ämne som väcker intresse hos människor i alla åldrar och bakgrunder, och den här artikeln försöker fördjupa sig i dess innebörd och relevans.
Flann O'Brien | |
Född | 5 oktober 1911 Strabane, Storbritannien |
---|---|
Död | 1 april 1966 (54 år) Dublin |
Begravd | Deans Grange Cemetery |
Andra namn | Myles na gCopaleen, Flann O'Brien, Myles na Gopaleen, Brother Barnabas och George Knowall |
Medborgare i | Irland |
Utbildad vid | University College Dublin |
Sysselsättning | Författare, journalist, dramatiker |
Noterbara verk | Sanning är ett udda tal |
Namnteckning | |
Redigera Wikidata |
Flann O'Brien, egentligen Brian O'Nolan (iriska: Brian Ó Nualláin), även känd som Myles na gCopaleen, född 5 oktober 1911 i Strabane, County Tyrone, död 1 april 1966 i Dublin, var en irländsk författare. Hans skrifter var humoristiska och satiriska.
O'Nolan skrev flitigt redan under sin tid på University College Dublin, då bland annat under pseudonymen Brother Barnabas. Hans romaner (som skrevs under namnet Flann O'Brien) kännetecknas av en modernistisk bisarr humor, som har gett honom en plats i irländsk litteraturhistoria. O'Brien anses vara inspirerad av James Joyce.
O'Nolans krönikor i The Irish Times skrevs under namnet Myles na gCopaleen eller Gopaleen (iriska för Myles av de små hästarna). Krönikorna bar rubriken "Cruiskeen Lawn", och var oftast på engelska, men ibland på iriska, latin och en säregen blandning av engelska och iriska. Krönikorna har en mängd återkommande figurer, bland annat poeten Keats och Homerosöversättaren Chapman, som av Myles sammanförts i en obestämd nutid. Keats och Chapman-historierna avslutas alltid med (ofta oöversättliga) ordvitsar.
|