I den här artikeln ska vi fördjupa oss i Florenslistan, ett ämne som har väckt stort intresse och debatt de senaste åren. Florenslistan är ett ämne av stor relevans och betydelse för vårt samhälle, eftersom det har implikationer i olika aspekter av det dagliga livet. Genom den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de många aspekterna och dimensionerna av Florenslistan, från dess ursprung och utveckling till dess konsekvenser och återverkningar inom olika områden. Likaså kommer vi att analysera olika perspektiv och tillvägagångssätt på Florenslistan, med syftet att erbjuda en heltäckande och berikande vision som gör att läsaren kan förstå detta ämne grundligt.
Florenslistan, Florenslängden eller Florensdokumentet är en avskrift i Biblioteca Medicea Laurenziana i Florens från omkring 1119–1124, som ursprungligen ingick i en påvlig skrivelse från 1103. Avskriften är troligen författad av en benediktinermunk i Italien och den trycktes först 1866. Vetenskapliga kommentarer har gjorts av Sven Tunberg (1913), Arne Palmqvist (1961), Tore Nyberg (1991) och Christian Lovén (2020).
Listan är en förteckning över franska, spanska, polska och skandinaviska biskopssäten. I listan nämns arton skandinaviska städer: åtta i Danmark, tre städer i Norge, sju städer i Sverige. Därutöver nämns femton landskap, lat. Nomina insularum de regno sueuorum, sv. "namn på öar i svearnas kungarike".
Forskare har sett Florenslistan som en förteckning över etablerade svenska stift vid 1100-talets början, men även som en lista inför en planerad indelning. En hypotes är att en konkurrenssituation förelåg mellan Sigtuna och Uppsala, att Sigtuna stod ärkebiskopen i Lund och därmed Rom nära medan biskopen i Uppsala som hade utnämnts av ärkebiskopen av Hamburg-Bremen därmed var förbunden med den kejserliga tyska kyrkan.