Folkekonomi

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Folkekonomi och dess inverkan på dagens samhälle. Från dess ursprung till dess relevans idag har Folkekonomi varit föremål för studier och intresse av akademiker, forskare och entusiaster från olika discipliner. Denna artikel syftar till att analysera inflytandet av Folkekonomi på olika aspekter av vårt dagliga liv, såväl som dess roll i att forma vår kultur, värderingar och övertygelser. Genom ett tvärvetenskapligt förhållningssätt kommer vi att utforska de många aspekterna av Folkekonomi, och belysa dess betydelse och betydelse i det samtida sammanhanget.

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Folkekonomi (även folkhushållning, nationell ekonomi) är en term som användes i kommunistiska stater och Östblocket (och fortfarande används i många länder som tidigare var kommunistiska, t.ex. Polen och Ryssland) för att beteckna de värdeskapande verksamheterna inom landet (näringslivet) samt dess resultat. Folkekonomin drevs på av den statliga plankommitté som ansvarade för de berömda 5-årsplanerna.

Även i Sverige har termen folkhushållning förekommit, och ett särskilt folkhushållningsdepartement fanns under andra världskriget och fram till 1950. Detta sysslande dock inte med produktionsfrågor utan med ransonering.