I den här artikeln kommer vi att utforska Folkomröstningar i Sverige i detalj och ta upp dess betydelse och inverkan på olika områden i det dagliga livet. Folkomröstningar i Sverige spelar en grundläggande roll i dagens samhälle, eftersom det påverkar allt från personliga beslut till regeringspolitik. Genom hela texten kommer vi att på djupet undersöka dess inflytande på människors liv, såväl som dess relevans i den professionella och akademiska världen. Vi kommer också att analysera dess utveckling över tid och dess inverkan på den tekniska och kulturella utvecklingen. Med ett heltäckande och kritiskt förhållningssätt syftar den här artikeln till att erbjuda en bred och komplett vision av Folkomröstningar i Sverige, så att läsaren tydligare kan förstå dess betydelse och omfattning i dagens samhälle.
Folkomröstning i Sverige regleras i regeringsformen (8 kap. 2 § 5 punkten).
Folkomröstningar i Sverige är i regel rådgivande och politikerna kan fatta beslut som strider mot valresultatet; detta skedde till exempel efter folkomröstningen om högertrafik (väljarna röstade 1955 nej till byte till högertrafik, men detta infördes i alla fall 1967). I en typ av fall är en svensk folkomröstning beslutande: om frågan gäller en grundlagsändring och folkomröstningen hålls i samband med ett riksdagsval, så är ett nej i folkomröstningen bindande.[förtydliga]
Valmyndigheten är den myndighet som ansvarar för planeringen och genomförandet av folkomröstning.
Kommunala och landstingskommunala folkomröstningar regleras i lagen om kommunala folkomröstningar och i kommunallagen. Om 10 procent av de röstberättigade i en kommun eller landstingskommun vill ha folkomröstning är kommun- eller landstingsfullmäktige skyldiga att ta upp frågan. Det krävs en kvalificerad majoritet av 2/3 av fullmäktiges ledamöter för att stoppa initiativet. Innan 2012 räckte det med 5 % för att väcka frågan, men å andra sidan så räckte det också med 50 % för att stoppa initiativet vilket försvagade möjligheten att driva igenom en folkomröstning mot den aktuella kommunens politiska majoritet.
Tabellen nedan är baserad på information från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
| Ämne | Datum | Resultat | Valdeltagande |
|---|---|---|---|
| Rusdrycksförbud | 27 augusti 1922 | Ja 49,0 %, Nej 51,0 % | 55,1 % |
| Högertrafik | 16 oktober 1955 | Nej 82,9 %, Ja 15,5 %, Blankt 1,6 % | 53,2 % |
| Pensionsfrågan | 13 oktober 1957 | Linje 1: 45,8 %, Linje 2: 15,0 %, Linje 3: 35,3 %, Blankt 3,9 % | 72,4 % |
| Kärnkraftsfrågan | 23 mars 1980 | Linje 1: 18,9 %, Linje 2: 39,1 %, Linje 3: 38,7 %, Blankt 3,3 % | 75,6 % |
| EU-medlemskap | 13 november 1994 | Ja 52,3 %, Nej 46,8 %, Blankt 0,9 % | 83,3 % |
| Införande av euron | 14 september 2003 | Nej 55,9 %, Ja 42,0 %, Blankt 2,1 % | 82,6 % |
Utöver de nationella folkomröstningarna har det många gånger även hållits kommunala folkomröstningar i olika svenska kommuner. Den första hölls 1980. En lista över dessa återfinns i artikeln om den listan över kommunala folkomröstningar i Sverige.