Fornspanska
Frågan om Fornspanska är ett ämne som har skapat stort intresse och kontroverser den senaste tiden. Med olika synsätt och perspektiv har Fornspanska varit föremål för debatt och forskning inom olika kunskapsområden. Från dess påverkan på samhället till dess implikationer på individnivå har Fornspanska fångat akademiker, specialister och vanliga människors uppmärksamhet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Fornspanska, analysera dess relevans och reda ut dess möjliga konsekvenser. Dessutom kommer vi att undersöka hur Fornspanska har format och kommer att fortsätta att forma det nuvarande landskapet, vilket ger en heltäckande bild av detta viktiga ämne.
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Fornspanska | |
| Talas i |  Spanien |
|---|---|
| Region | Iberiska halvön |
| Status | talades mellan 900-talet – 1400-talet; lever kvar som liturgiskt språk med moderniserat uttal. |
| Språkfamilj | Indoeuropeiska
|
| Latinska alfabetet | |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐3 | osp |
Fornspanska (romance på spanska) var ett språk som utvecklades från vulgärlatinet och senare blev den modernare spanskan. Man har hittat anteckningar i bibeltexter där munkar översatt vissa ord från latin till fornspanska för att förstå texten. Dessa kallas "Las Glosas Emilianenses". Det var en munk från Rioja som på 900-talet i San Millán de Cogolla skrev dessa ord i marginalen.
Fornspanskt uttal
ss (mellan vokaler) uttalades som tonlöst s /s/:
s uttalades tonande /z/:
ch uttalades /^c/
c + i, e eller ç uttalades /^s/
g + i, e eller j uttalades som ett tonande che-ljud
x uttalades som ett tonlöst che-ljud
Grammatik
Det fanns inga kasus i fornspanskan.
Fonologiska förändringar
Det klassiska latinets öppna och tryckstarka och övergick till diftong i fornspanskan: respektive . terra blev tierra, för jord.
Latinets pl och cl blev det muljerande ll. pluvia blev lluvia, för regn.
Tonlösa klusiler (p, t, c) mellan vokaler blev tonande (b, d, g).
Referenser
- ^ Johannes Kabatek, Claus D. Pusch (2009) (på tyska). Spanische Sprachwissenschaft. Gunter Narr, Tübingen. sid. 253. ISBN 978-3-8233-6404-7