Fredrik Hederstierna

I följande artikel kommer vi att utforska Fredrik Hederstierna och dess inverkan på våra liv i detalj. Fredrik Hederstierna är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren och väckt debatt och intresse inom en mängd olika områden och sektorer. På dessa sidor kommer vi att undersöka de olika aspekterna och perspektiven av Fredrik Hederstierna, och ta upp dess historiska relevans, dess nuvarande situation och möjliga framtida implikationer. Vi hoppas att den här artikeln kommer att vara upplysande och stimulerande och erbjuda nya idéer och förhållningssätt till Fredrik Hederstierna för våra läsare.

Fredrik Hederstierna
Född21 december 1828
Näsby församling, Sverige
Död8 oktober 1900 (71 år)
Stockholm
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1853–1860)
Förstakammarledamot, Jönköpings läns valkrets (1869–1877)
Förstakammarledamot, Västra Götalands läns västra valkrets (1879–1887)
Sveriges civilminister
Regeringen Posse (1880–1883)
Landshövding i Västmanlands län (1883–1900)
Andrakammarledamot, Västerås och Köpings valkrets (1888–1891)
Politiskt parti
Andra kammarens center ()
Skånska partiet
BarnCarl Hederstierna (f. 1861)
FöräldrarCarl Johan Hederstierna
Agata Sofia Carleson
Redigera Wikidata

Fredrik Ludvig Salomon Hederstierna, född 21 december 1828 i Näsby, Jönköpings län, död 8 oktober 1900 i Stockholm, var en svensk politiker; civilminister 18801883. Han var son till Carl Johan Hederstierna och far till Carl Hederstierna.

Hederstierna blev 1847 underlöjtnant vid Kalmar regemente, fick 1859 kaptens avsked och ägnade sig sedermera åt lantbruk. Han tog med utmärkelse del i riksdags- och kommittéarbeten, vilket medförde hans inkallande i statsrådet (Posses ministär) såsom chef för Civildepartementet 19 april 1880. Den 5 oktober 1883 utnämndes han till landshövding i Västmanlands län. I detta ämbete verkade Hederstierna till sin död och ägnade därvid särskilt sin uppmärksamhet åt vatten-avledningsfrågor, väg- och brobyggnader samt lasarettsväsendet.

Hederstierna var ledamot av Första kammaren 1868–1877 för Jönköpings län och 1878–1887 för Göteborgs och Bohus län samt av Andra kammaren 1888–1891 för Västerås och Köping. Hederstierna var 1876 ledamot och 1877 ordförande i kommittéerna ang. järnvägstrafikstyrelsens förvaltning, ledamot av 1876-1878 års kommitté ang. dövstumundervisningens ordnande och (från februari 1878) av 1877–1878 års kommitté ang. tillverkning och försäljning av brännvin; han var ordförande i 1884–1889 års arbetarförsäkringskommitté och strävade i denna egenskap ivrigt att åstadkomma ett för arbetarna gagneligt resultat. Han kallades 1880 till ledamot av Lantbruksakademien.

Källor

Noter

  1. ^ Fredrik L S Hederstierna, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.
  2. ^ Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, Hederstierna, Fredrik Salomon Ludvig, läst: 11 september 2021.
  3. ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 436, Hederstierna i Stockholm senare Västerås, Fredrik L S, läst: 16 februari 2022.
  4. ^ Västerås domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/ULA/11727/F/11 (1895-1907), bildid: 00185082_00126, sida 123, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 16 februari 2022.
  5. ^ Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:1. Riksdagens första kammare 1867–1904, s. 56, Fredrik Ludvig Salomon Hederstierna, läs online, läst: 3 december 2023.
  6. ^ Sveriges statskalender 1877, Kungliga Vetenskapsakademien, 1876, s. 72, Fredrik Ludvig Salomon Hederstierna, f. d. Kapten, läs onlineläs online, läst: 16 februari 2022.
  7. ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 92.

Vidare läsning

Politiska uppdrag
Företräddes av
Carl Johan Thyselius
 Sveriges civilminister
1880–1883
Efterträddes av
Carl Johan Thyselius
Landshövdingetitlar
Företräddes av
Reinhold Charpentier
 Landshövding i Västmanlands län
1883–1900
Efterträddes av
Claës Wersäll