Fredrik Pacius
Idag är Fredrik Pacius ett ämne som skapar stort intresse och kontroverser i samhället. Ur olika perspektiv kan man finna olika argument för och emot Fredrik Pacius, vilket har lett till omfattande debatt inom olika områden. Oavsett om det är på ett personligt, politiskt, socialt eller ekonomiskt plan har Fredrik Pacius lyckats positionera sig som ett relevant ämne som förtjänar att analyseras på djupet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Fredrik Pacius, från dess ursprung och utveckling till dess möjliga konsekvenser i framtiden.
| Fredrik Pacius | |
 | |
| Född | 19 mars 1809 Hamburg |
|---|---|
| Död | 8 januari 1891 (81 år) Helsingfors |
| Begravd | Sandudds begravningsplats |
| Medborgare i | Hamburg och Finland |
| Utbildad vid | Gelehrtenschule des Johanneums  |
| Sysselsättning | Kompositör, musikpedagog, dirigent, universitetslärare |
| Befattning | |
| Professor | |
| Arbetsgivare | Helsingfors universitet |
| Noterbara verk | Vårt land, Mu isamaa, mu õnn ja rõõm och Kung Karls jakt |
| Barn | Maria Collan (f. 1845) |
| Utmärkelser | |
| Sankt Stanislausorden, tredje klass (1856) Riddare av Vasaorden (1857) Kommendör av Isabella den katolskas orden (1882) | |
| Redigera Wikidata | |
Fredrik Pacius eller Friedrich Pacius, född 19 mars 1809 i Hamburg, Tyskland, död 8 januari 1891 i Helsingfors, var en tysk-finländsk tonsättare och violinist. Han kallas ibland för "den finska musikens fader".
Biografi
Pacius var musikelev till Ludvig Spohr och Moritz Hauptmann i Kassel. Han anställdes som violinist i Kungliga hovkapellet 1828 i Stockholm, blev "musiklärare" (det vill säga musikdirektör) vid Helsingfors universitet 1834 och utnämndes till professor 1860, samt blev hedersdoktor 1877.
Fredrik Pacius levde större delen av sitt liv i Finland och kallas ibland för "den finska musikens fader". Han tonsatte 1848 Johan Ludvig Runebergs dikt Vårt land som inleder Fänrik Ståls sägner. På Floradagen den 13 maj 1848 uruppfördes denna tonsättning av dikten på Gumtäkts äng i Helsingfors. Sången framfördes av Akademiska Sångföreningen till ackompanjemang av Gardets Musikkår under Pacius ledning. Denna dikt och tonsättning är idag Finlands nationalsång. Musiken används även i den estniska nationalsången, Mu isamaa, mu õnn ja rõõm, men med annan text.
Pacius opera Kung Karls jakt var den första operan som skrevs i Finland.
Han är begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.
Kompositioner
- Orkesterverk
- Symfoni i d-moll (1850)
- Ouvertyr i Ess-dur (1826)
- Violinkonsert i fiss-moll (1845)
- Vokala verk
- kantater
- lieder
- Kammarmusik
- Stråkkvartett i Ess-dur (1826)
Operor
- Kung Karls jakt (1852, uppförd 1856 i Stockholm) i samarbete med författaren och historiken Zacharias Topelius.
- Prinsessan av Cypern (1860)
- Loreley (1887)
Övrigt
Kantater, orkesterstycken, en- och flerstämmiga sånger.
Utmärkelser
Sankt Stanislausorden, tredje klass, 1856
Riddare av Vasaorden, 1857
Kommendör av Isabella den katolskas orden, 1882
Källor
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
- ^ International Music Score Library Project, Fredrik Pacius, läst: 9 oktober 2017, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.
- ^ Fredrik Pacius, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, läs online.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 14 december 2014, licens: CC0.
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Fredrik (Friedrich) Pacius, läst: 9 oktober 2017.
- ^ MEHI – Mediekonstdatabasen.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.
- ^ Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, läst: 12 september 2023.
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1113
- ^ Bra Böckers lexikon, 1978.
- ^ ”Hietaniemen hautausmaa – merkittäviä vainajia” (på finska). Helsingfors kyrkliga samfällighet. https://www.helsinginseurakunnat.fi/material/attachments/hautausmaat/hietaniemi/w8GZkM0y7/Hietaniemen_merkittavia_vainajia.pdf. Läst 12 juli 2016.
Litteratur
- Andersson, Otto: Den unge Pacius och musiklivet i Helsingfors på 1830-talet. Schildt, Helsingfors 1938.
- Mäkelä, Tomi: Fredrik Pacius, kompositör i Finland. Svenska Litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 2009. ISBN 978-951-583-192-7
- Mäkelä, Tomi: Der Pionier: Fredrik Pacius. Opernwelt, 11, 2009, sid. 36-44.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Fredrik Pacius.- ”Pacius, Fredrik”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4340-1416928956946
- Pacius, Fredrik i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
