Fruntimmer

Idag vill vi prata om Fruntimmer, ett ämne som har fått stor aktualitet på senare tid. Fruntimmer är ett ämne som genererar motstridiga åsikter och som har varit föremål för debatt inom olika områden. Dess betydelse ligger i den inverkan den har på dagens samhälle och hur den påverkar människors dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Fruntimmer, och analysera dess implikationer och dess relevans idag. Utan tvekan är Fruntimmer ett ämne som inte lämnar någon oberörd och som förtjänar att bli grundligt förstådd.

Fruntimmer är ett ord för kvinna som idag ofta uppfattas nedsättande men som i dagligt tal på 1800-talet och början av 1900-talet användes allmänt.

Ordet är en förvrängning av tyska Frauenzimmer, ungefär kvinnorum. Första belägget i svenska är från 1560 i formen fruentimret. Detta kan härledas från det lågtyska ordet vrouwentimmer. och kan jämför med det nutida nederländska ordet för kvinna, vrouw.

Det svenska ordet timmer är en benämning på grovt virke som timmerstuga. Detta återkommer i det svenska bondesamhället där det förr i tiden på gårdarna fanns en frustuga. Det var ett rum, eller på en större gård, en separat byggnad, där gårdens kvinnor höll till. Det kan jämföras med drängstuga.)

På den svenska landsbygden på 1800-talet kunde en kvinna, som skötte byns handelsbod kallas bodfruntimret.

På 1700-talet användes ordet hovfruntimbret som kollektiv beteckning på hela gruppen hovdamer, som tjänstgjorde vid hovstaten.

Exempel på ordet fruntimmer använt i pejorativ bemärkelse:

  • En kvinna, som har gjort något oklokt eller okunnigt; inte lyckats väl kan få kommentaren: "Ja, se fruntimmer!".
  • "Fruntimmer" kan vara en nedsättande beteckning för kvinnor med tvivelaktigt rykte.

Källor

  1. ^ Hammermans ordbruk ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140809070817/http://www.ordbruket.com/webcross/artiklar/fruntimr.htm. Läst 10 februari 2014. 
  2. ^ Wessel, Elias (1966). Våra ord, deras uttal och ursprung. Stockholm: Svenska bokförlaget/Norstedts. Libris 8072652 

Se även