Fyrverkare
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Fyrverkare och utforska dess mest relevanta och djupgående aspekter. Utefter dessa linjer kommer vi att analysera dess inverkan i olika sammanhang, från den personliga till den sociala sfären, inklusive dess inflytande i den professionella och kulturella sfären. Fyrverkare är ett ämne som har väckt stort intresse idag och genom denna forskning ska vi försöka belysa dess mångfaldiga aspekter och dess relevans i det nutida samhället. Vi hoppas att denna läsning är berikande och väcker djup eftertanke om Fyrverkare och dess betydelse i våra liv.
Fyrverkare (tyska: Feuerwerker) kan syfta på en person som tillverkar fyrverkeri men även under 1500-1800-talet som benämning på den artilleri-personal som handhade "fyrverket", det vill säga fyrkulor och fyrpilar, senare även brandkulor, lustkulor, stormkransar, beckkransar, handgranater, raketer med mera.
Under Karl XI:s tid betjänade fyrverkarna även mörsarna. I Sverige sammanfördes fyrverkarna år 1832 till en "Brandraketkår", som 1845 ombildades till "Fyrverkarekåren", förlagd till Marieberg i Stockholm. Kåren upplöstes år 1876, och allt motsvarande materiel tillverkades därefter vid Statens Ammunitionsfabrik, Åkers krutbruk och tygstationerna. Förutom Fyrverkare, som räknades till underofficerarna, så fanns det vid artilleriet även artilleripersonal som kallades Underfyrverkare.
Källor
- Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
Referenser
- ^ Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721 sid. 180, 183, 185, 198. Anders Larsson. Jengel Förlag, Östersund 2022. ISBN 978-91-88573-43-8.