Den här gången ska vi gå in i den fascinerande världen av Gabriel Naudé. Under lång tid har Gabriel Naudé varit ett ämne av stort intresse för flera samhällssektorer. Dess relevans har övergått under åren och genererat debatter, forskning och olika åsikter. I den här artikeln syftar vi till att grundligt utforska de olika aspekterna relaterade till Gabriel Naudé, från dess ursprung till dess inverkan idag. Likaså kommer vi att analysera den roll som Gabriel Naudé spelar i våra liv och dess inflytande på världen omkring oss. Gör dig redo att fördjupa dig i en spännande resa genom Gabriel Naudé, upptäck dess betydelse och dess många implikationer.
Gabriel Naudé | |
Född | 2 februari 1600 Paris |
---|---|
Död | 10 juli 1653 (53 år) Abbeville, Frankrike |
Medborgare i | Kungariket Frankrike |
Utbildad vid | ancienne faculté de médecine de Paris Universitetet i Padua Collège de Navarre Collège de Montaigu |
Sysselsättning | Författare, bibliotekarie, bibliograf |
Redigera Wikidata |
Gabriel Naudé, född 2 augusti 1600, död 10 juli 1653, var en fransk biblioteksman.
Efter studier i Padua och Paris blev Naudé bland annat bibliotekarie hos Francesco Barberini i Rom, 1642 i Paris hos Richelieu, efter dennes död hos Jules Mazarin, i vars stora för allmänheten avsedda boksamling Naudé var outtröttligt verksam. Sedan Mazarin 1651 måst fly och biblioteket skingrats, mottog Naudé 1652 befattningen som drottning Kristinas bibliotekarie. Han for dock 1653 tillbak till Paris för att bistå den nu återvändande Mazarin med nyupprättandet av biblioteket men avled under resan. Bland Naudés många skrifter märks Advis pour dresser une bibliothèque (1627).
|