Gagauzer
I dagens värld har Gagauzer blivit ett ämne av stort intresse och relevans. Dess inverkan täcker aspekter inom olika områden, från teknik till hälsa, inklusive politik och kultur. Det är uppenbart att Gagauzer väcker stort intresse för dagens samhälle och skapar debatter och reflektioner kring dess implikationer och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska Gagauzers roll och inflytande i olika livssfärer, och analysera dess relevans i det aktuella sammanhanget och dess framtida projektion.
Gagauzer är ett turkfolk bosatt främst i Gagauzien i södra Moldavien samt i Budjak i sydvästra Ukraina. De är ungefär 250 000 till antalet, varav 147 500 i Moldavien, 31 000 i Ukraina, 15 000 i Turkiet och 11 000 i Ryssland. Tillsammans med tjuvasjerna, jakuterna och dolganerna i Ryssland, är de ett av de få turkfolk som till religionen främst är kristna (ortodoxa och protestanter).
Geografisk distribution
Det gagauziska folket utanför Moldavien lever främst i de ukrainska regionerna runt Odessa och Zaporizjzja, men även i Kazakstan, Kirgizistan, Uzbekistan, Rumänien och i den ryska regionen Kabardinien-Balkarien. Det finns också nästan 20 000 gagauzer på Balkanhalvön (i Bulgarien, Grekland och Nordmakedonien).
Det finns också en närbesläktad etnisk grupp vid namn Gagavuz (eller Gajal) i den europeiska delen av nordvästra Turkiet, i nordöstra Bulgarien, och i Makedonien. Dessa är muslimer.
Historia
Det gagauziska folket härstammar från seldjukiska turkar som bosatte sig i Dobrudzja, tillsammans med petjeneger, uzer och kiptjaker som följde den anatoliske sultanen İzzeddin Keykavus II (1236–1276).
En uzisk klan som utvandrade till östra Balkan, konverterade från islam till den ortodoxa kyrkan och kom att kallas gagauziska turkar.
Vidare läsning
- Karlsson, Ingmar (2018). ”Vlacher, gagauzer och lippovaner — de kristna småfolken i sydöstra Europa”. De små folkens historia : minoriteter i Europa. Lund: Historiska media. sid. 183-213. Libris 21750130. ISBN 9789175456188