I dagens värld har Geir Lundestad blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en mycket mångsidig publik. Från dess påverkan på samhället till dess implikationer på den globala ekonomin fortsätter Geir Lundestad att generera debatt och reflektion inom olika områden. Allt eftersom tiden går försöker människor förstå mer om Geir Lundestad och dess inflytande på dagens värld. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och analyser för att bättre förstå effekten av Geir Lundestad på vårt samhälle och våra dagliga liv.
Geir Lundestad | |
Geir Lundestad, 2005. | |
Född | 17 januari 1945 Sulitelma, Norge |
---|---|
Död | 22 september 2023 (78 år) |
Medborgare i | Norge |
Utbildad vid | Humanistiska fakulteten vid Oslo universitet |
Sysselsättning | Historiker, professor, universitetslärare |
Arbetsgivare | Universitetet i Tromsø |
Utmärkelser | |
Sankt Olavs orden | |
Redigera Wikidata |
Geir Lundestad, född 17 januari 1945 i Sulitjelma, Nordland fylke, död 22 september 2023, var en norsk historiker verksam som professor vid Universitetet i Oslo och direktör vid Norska Nobelinstitutet. Han var också sekreterare för Norska Nobelkommittén 1990–2014. Lundestad föddes i Sulitjelma, ett gruvsamhälle i Salten, och växte upp i Bodø.
Lundestads forskningsområde var nutidshistoria med tyngdpunkt på USA:s förhållande till Västeuropa under kalla kriget.
Lundestad tog kandidatexamen (Candidatus philologiae) med historia som huvudämne vid Universitetet i Oslo 1970. Han blev 1976 doktor i historia vid Universitetet i Tromsø med doktorsavhandlingen The American non-policy towards Eastern Europe 1943–1947: Universalism in an area not of essential interest to the United States.
Lundestad var anställd vid Universitetet i Tromsø från 1974 som universitetslektor i historia, professor i amerikakunskap (1979–1988) respektive professor i historia (1988–1990). Lundestad var sist[när?] professor vid Institutt for arkeologi, konservering og historiske studier vid Universitetet i Oslo.
|