Georg Ohm
För närvarande har Georg Ohm fått stor relevans inom olika områden, vilket genererar en betydande påverkan på samhället. Sedan dess uppkomst har Georg Ohm väckt många debatter och reflektioner, och blivit ett ämne av intresse för akademiker, yrkesverksamma och allmänheten. Dess inflytande sträcker sig från kulturella och ekonomiska till politiska och miljömässiga aspekter, vilket visar dess betydelse idag. I den här artikeln kommer vi att analysera effekten av Georg Ohm och dess roll i att forma olika scenarier, i syfte att bättre förstå dess relevans idag.
| Georg Ohm | |
 | |
| Född | Georg Simon Ohm 16 mars 1789 Erlangen |
|---|---|
| Död | 6 juli 1854 (65 år) München |
| Begravd | Alter Südfriedhof |
| Medborgare i | Kungariket Bayern |
| Utbildad vid | Friedrich-Alexander-Universität Erlangen-Nürnberg  |
| Sysselsättning | Fysiker, matematiker, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Dreikönigsgymnasium Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg Münchens universitet (1852–1854) |
| Noterbara verk | Ohms lag |
| Släktingar | Martin Ohm (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Copleymedaljen (1841) Utländsk ledamot av Royal Society (1842) Hedersmedborgare i Nürnberg (1850) Maximiliansorden för konst och vetenskap (1853) | |
| Redigera Wikidata | |
Georg Simon Ohm, född 16 mars 1789 i Erlangen, Brandenburg-Bayreuth, död 6 juli 1854 i München, kungariket Bayern, var en tysk fysiker, bror till Martin Ohm.
Biografi
Ohm föddes i en protestantisk familj där fadern var låssmed och hans mor dotter till en skräddare. Även om föräldrarna inte var formellt utbildade, var Ohms far en respekterad man som hade utbildat sig till en hög nivå och kunde ge sina söner en utmärkt utbildning genom sin egen undervisning.
Från tidig barndom undervisades Ohm i hög nivå i matematik, fysik, kemi och filosofi av sin far. I september 1806 kunde Ohm börja på en plats som matematiklärare i en skola i Gottstadt bei Nidau i Schweiz. Ohms egna studier hade förberett honom för hans doktorsexamen som han tog vid universitetet i Erlangen den 25 oktober 1811. Han började genast vid fakulteten där som lektor i matematik, men lämnade efter tre terminer på grund av för dålig förtjänst som föreläsare.
Efter en karriär som lärare i många steg kom Ohm till den Kungliga polytekniska skolan i Nürnberg 1833, vilken numera bär hans namn, och 1852 blev han professor i experimentell fysik vid universitetet i München.
Ohms lag publicerades första gången i den berömda boken Die galvanische Kette, Mathematisch bearbeitet (1827), där han gav sin fullständiga teori om elektricitet. I detta arbete, fastställde han sin lag för elektromotorisk kraft som verkar mellan delarna av någon del av en krets, dvs produkten av strömstyrkan, och motståndet i den berörda delen av kretsen.
Ohm har fått den matematiska formeln, Ohms lag, och mätenheten för resistans eller elektriskt motstånd, ohm, uppkallade efter sig. Hans forskningsresultat publicerades 1827 i en bok: Die galvanische Kette mathematisch bearbeitet.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
- ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.
- ^ SNAC, Georg Ohm, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.
- ^ Find a Grave, Georg Simon Ohm, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Encyclopædia Britannica, Georg Ohm, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0.
- ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 265, läs online.
Litteratur
- Runesson, Anders (2008). ”Ohm : lagen om resistens mötte motstånd”. Allt om vetenskap (nr. 2): sid. 110–111.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Georg Ohm.- Ohm, Georg Simon i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1914)
|