Geronimo
Denna artikel analyserar betydelsen av Geronimo i dagens samhälle. Geronimo har varit föremål för intresse och debatt i decennier, och dess inflytande sträcker sig till livets alla områden. Sedan starten har Geronimo spelat en grundläggande roll i hur människor förhåller sig till varandra, i kulturens utveckling och i teknikens utveckling. Genom historien har Geronimo varit föremål för studier inom olika discipliner, från psykologi till ekonomi, och dess relevans är uppenbar i hur det påverkar våra liv på en daglig basis. I den här artikeln kommer de många aspekterna av Geronimo att utforskas och dess inflytande på den samtida världen kommer att analyseras.
| Geronimo | |
,_Apache.jpg) Geronimo 1898. | |
| Lokalt namn | Goyathlay Goyahklay "Han som gäspar" |
|---|---|
| Född | 16 juni 1829 vid Gilafloden |
| Död | 17 februari 1909 (79 år) Fort Sill, Oklahoma |
| Begravningsplats | Beef Creek Apache Cemetery, Lawton, Oklahoma |
| Religion | schamanism |
| Maka | Alope † Chee-hash-kish tillfångatagen Nana-tha-thtith † She-gha † Shtsha-she Sousche Azul |
| Barn | Chappo Dohn-say Fenton Eva Lenna Lulu Robert Geronimo |
- För den spanske upptäcktsresanden, se Gerónimo de Aguilar. För låten av Aura Dione, se Geronimo (sång).
,_a_Chiricahua_Apache,_full-length,_kneeling_with_rifle,_1887_-_NARA_-_530880_restored.jpg)
Geronimo, född 1829, död 17 februari 1909, var en schaman och ledare för en chiricahuaapachisk grupp vid dess strider med de amerikanska och mexikanska arméerna.
Krig mot USA och Mexiko
Den mexikanska delstaten Chihuahua hade vid mitten av 1850-talet påbörjat fredstrevare med olika apache-stammar genom att en gång i kvartalet bjuda in apacherna till fredssammankomster vid staden Janos. Vid ett sådant tillfälle 1858 anföll mexikanska styrkor från delstaten Sonora, under ledning av översten José Maria Carrasco, apachernas läger och dödade bland andra Geronimos mor, fru och Geronimos tre barn. Geronimo drev sedan igenom en hämndaktion där chienne-, bedonko-, chokone- och nedni-apacherna samlade en styrka om drygt 200 man, vilka sedan slog till mot staden Arispe. Aktionen slutade med att den mexikanska arméenheten, samma enhet som slagit till mot apachernas läger i Janos, besegrades grundligt. Åren 1875-1885 var han aktiv mot amerikanska och mexikanska trupper och de nybyggare som gjorde intrång på stammens territorium, huvudsakligen i sydöstra Arizona och New Mexico.
Kapitulation
Geronimo kapitulerade för general Nelson A. Miles i mars 1886 och gick med på att följa med till Florida, där stammens familjer hölls fångna. Dock lyckades Geronimo och hans anhängare att rymma. De tillfångatogs i augusti samma år och fördes två år senare till Alabama. Klimatet visade sig emellertid vara ogynnsamt och de förflyttades återigen, denna gång till Fort Sill i Oklahoma, där Geronimo blev farmare. 1906 dikterade han sina memoarer, Geronimo's Story of His Life.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
Noter
- ^ Peter Glas. Geronimo. Läst 28 december 2015
- ^ S. M. Barrett. ”Kas-Ki-Yeh” (på engelska). Geronimo's story of his life. http://www.let.rug.nl/usa/B/geronimo/geroni6.htm. Läst 28 december 2015 Arkiverad 4 april 2012 hämtat från the Wayback Machine.
Litteratur
- Peter Aleshire: The fox and the whirlwind – Gen. George Crook and Geronimo, a paired biography, Wiley, New York 2000
- Alexander B. Adams, Geronimo; a biography (New York: Putnam, 1971).
- S.M. Barrett: Geronimo: his own story as told to S.M. Barrett, Meridian, New York 1996
- Britton Davies: The truth about Geronimo, 1929
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Geronimo.
