Grekisk-ortodoxa kyrkan

I dagens värld spelar Grekisk-ortodoxa kyrkan en grundläggande roll inom olika samhällsområden. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt eller socialt plan har Grekisk-ortodoxa kyrkan blivit allt mer relevant med tiden. Dess inflytande är närvarande i beslutsfattande, utveckling av ny teknik, utvidgning av kunskap och skapande av möjligheter. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Grekisk-ortodoxa kyrkan och dess inverkan på olika aspekter av det moderna livet, analysera dess effekter och möjliga konsekvenser för framtiden. På samma sätt kommer vi också att överväga de många perspektiv som finns kring Grekisk-ortodoxa kyrkan, vilket bevisar dess komplexitet och betydelse i en ständigt föränderlig värld.


Grekisk-ortodoxa kyrkan
Ἑλληνορθόδοξη Ἐκκλησία
Hellēnorthódoxē Ekklēsía
Grekisk-ortodoxa kyrkans flagga.
Region och utbredningÖstra medelhavsområdet
SäteIstanbul, Turkiet
Medlemmar23-24 000 000
Officiella språkKoine
Ansluten tillÖstortodoxa kyrkan
Östkyrkan

Grekisk-ortodoxa kyrkan eller Grekiska ortodoxa kyrkan (grekiska: Ἑλληνορθόδοξη Ἐκκλησία/Hellēnorthódoxē Ekklēsía) syftar på varje grekisk hierarkisk kyrka inom den större gruppen av ömsesidigt erkända östortodoxa kyrkor.

Kyrkor

Varje kyrka som använder koinegrekisk liturgi och är östortodox, kan betraktas som grekisk-ortodox. De autonoma kyrkor som är grekisk-ortodoxa innefattar:

Termens historia

Historiskt har termen ''grekisk-ortodox'' använts för att beskriva alla östortodoxa kyrkor, eftersom "grekiska" i "grekisk-ortodox" refererar till det "grekiska arvet" i det Bysantinska riket. Under åtta århundraden av kristen historia har den mest betydande intellektuella, kulturella och sociala utvecklingen i den kristna kyrkan ägt rum inom riket under kyrkan av Konstantinopel eller dess intressesfär, så flertalet av liturgins delar, traditioner och praxis antogs av alla, och är fortfarande det grundläggande mönstret i samtida ortodoxi. Beteckningen "grekiska" övergavs av slaviska och andra nationella östortodoxa kyrkor i samband med dessa folks nationella uppvaknanden från så tidigt som 900-talet e.Kr.

Grekisk-ortodoxa kyrkor i Sverige

I Sverige finns flera, sinsemellan oberoende grekisk-ortodoxa samfund.

Exempel på kyrkobyggnader som numera nyttjas av grekisk-ortodox församlingar är Sankt Georgios kyrka i Stockholm och Grekisk-ortodoxa kyrkan i Uppsala.

Kyrkobyggnader tillhörande den grekisk-ortodoxa kyrkan (urval)

Referenser

  1. ^ Byzantium in Encyclopedia of historians and historical writing Vol. 1, Kelly Boyd (ed.), Fitzroy Dearborn publishers, 1999 ISBN 9781884964336
  2. ^ Edwin Pears, The destruction of the Greek Empire and the story of the capture of Constantinople by the Turks, Haskell House, 1968
  3. ^ Millar, Fergus (2006). A Greek Roman Empire : power and belief under Theodosius II (408-450). University of California Press. sid. 279 pages. ISBN 0520247035 
  4. ^ Tanner, Norman P. The Councils of the Church, ISBN 0824519043
  5. ^ The Byzantine legacy in the Orthodox Church by John Meyendorff - 1982
  6. ^ Hugh Wybrew, The Orthodox liturgy: the development of the eucharistic liturgy in the Byzantine rite - 1990
  7. ^ The Christian Churches of the East, Vol. II: Churches Not in Communion with Rome by Donald Attwater - 1962
  8. ^ J Meyendorff, Byzantine Theology: Historical Trends and Doctrinal Themes (1987)
  9. ^ Joan Mervyn Hussey, The Orthodox Church in the Byzantine Empire, 1990
  10. ^ A. P. Vlasto, Entry of Slavs Christendom - 1970
  11. ^ Andreĭ Lazarov Pantev, Bŭlgarska istorii︠a︡ v evropeĭski kontekst - 2000
  12. ^ A. P. Vlasto, Entry of Slavs Christendom - 1970

Vidare läsning