Ämnet Gryning diskuteras flitigt i dagens samhälle och är föremål för flera undersökningar och debatter. Sedan många år tillbaka är Gryning en källa till inspiration och reflektion för många och dess betydelse har inte minskat med tiden. I den här artikeln kommer vi att ta upp olika aspekter relaterade till Gryning, och utforska dess inverkan på vardagen, dess relevans i akademin och dess inflytande på populärkulturen. På dessa sidor kommer vi att analysera olika perspektiv och åsikter om Gryning, i syfte att belysa detta ämne och främja en större förståelse för det.
Gryning (även morgonrodnad) är det tidsintervall på dygnet då solen ännu inte gått upp, men dagsljus börjar synas. Skiljelinjer finns mellan den astronomiska gryningen, den nautiska gryningen och den borgerliga gryningen vilka är definierade utifrån var solskivans mittpunkt befinner sig räknat i grader i förhållande till horisonten – solhöjden.
Det tre olika typerna av gryning definieras enligt nedan:
När solskivans övre kant börjar synas över horisonten övergår gryning till dag, varvid tuppar brukar börja gala.
Gryningens tidslängd beror av den aktuella latituden, och är kortast vid ekvatorn och längst i polarregionerna. Skymningen har det omvända förloppet som inleds med den borgerliga skymningen och avslutas med den astronomiska för att därefter övergå i natt.
I äldre tider när det saknades konstgjord belysning var det viktigt att gå upp i gryningen. Man var tvungen att utnyttja solljuset för att hinna med dagens alla sysslor.
Inom kyrkan hade gryningen en viktig funktion på medeltiden. De skulle dagens första bönestunder i den så kallade tidegärden hållas före gryningen. Se även otta.
I bildlig bemärkelse används ordet gryning för att illustrera att en tanke har uppstått, början på en ny tidsålder eller att ett paradigmskifte är på väg att inträffa.
Uttrycket vargtimme, syftande på de sena timmarna på natten strax före gryningen, skapades av Ingmar Bergman för filmen med samma namn.
|