Gunda Erikson
I dagens värld har Gunda Erikson blivit ett relevant ämne av stort intresse för en bred publik. Oavsett om vi talar om Gunda Erikson i sammanhanget politik, vetenskap, kultur eller något annat område, är dess betydelse och inverkan obestridlig. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Gunda Erikson, dess utveckling över tid, såväl som dess inverkan på dagens samhälle. Från sitt ursprung till nutid har Gunda Erikson spelat en avgörande roll för att forma världen vi lever i, och det är avgörande att förstå dess räckvidd och betydelse idag.
Gunda Erikson, född 26 september 1932 i Boliden i Skellefteå landsförsamling och död 11 juli 2022 i Örebro[1], var en svensk målare och hattmodist.
Erikson var autodidakt som konstnär. Hon har medverkat i separat- och samlingsutställningar i Stockholm, Örebro, Göteborg, Södertälje och samlingsutställningen Naiv konst på Jönköpings läns museum 1971 och 1976 samt på Kean Mason Gallery i New York 1982. Dessutom har hon medverkat på Liljevalchs vårsalong tio gånger. Hon blev Örebro läns landstings kulturstipendiat 1978.
Hennes konst bestod av detaljrika blomsterstilleben, interiörer och landskap i en naivistisk stil med dragning åt surrealism. Bland hennes offentliga arbeten märks konst på Brickebackens daghem i Örebro och i en trappuppgång i kvarteret Gillet. Erikson är representerad på Eskilstuna konstmuseum, Statens Konstråd samt vid ett flertal kommuner och landsting.
Källor
- Konstnärer i Östergötland och Örebro län, Pedagogförlaget, sid 62
- Svenska Konstnärer, Biografisk handbok, Wäbo förlag 1987, sid 134
Noter
- ^ ”Gunda Erikson | Minnessida”. Minnesider. 12 augusti 2022. https://minnessidor.fonus.se/memorial_page/memorial_page_personal_info.php?order_id=4052924&set_site_id=2&cat=home&sign=a2c1892746a877cd86f4d924cae4c185. Läst 18 oktober 2024.