Gunnar Helén
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Gunnar Helén, utforska dess många aspekter och upptäcka allt som finns att veta om detta spännande ämne. Från dess ursprung till dess relevans idag, genom dess många tillämpningar och dess inverkan på olika områden. Vi kommer att fördjupa oss i en upptäcktsresa som kommer att leda oss att bättre förstå Gunnar Helén och uppskatta all rikedom som detta ämne har att erbjuda oss. Så gör dig redo att gå in i en värld av kunskap och inspiration som kommer att göra dig förvånad.
| Gunnar Helén | |
 | |
| Född | 5 juni 1918 Västra Vingåkers församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 7 december 2002 (84 år) Nacka, Sverige |
| Begravd | Västra Vingåkers kyrkogård |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Politiker, journalist, ämbetsman |
| Befattning | |
| Ordförande, Liberala ungdomsförbundet (1952–1954) Andrakammarledamot, Stockholms läns valkrets (1953–1966) Landshövding i Kronobergs län (1965–1970) Partiledare, Folkpartiet (1969–1975) Förstakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1970–1970) Ledamot av Sveriges riksdag 1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1971–1974) Ledamot av Sveriges riksdag 1974–1976 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1974–1976) Landshövding i Stockholms län (1977–1984) | |
| Arbetsgivare | Stockholms universitet |
| Politiskt parti | |
| Folkpartiet | |
| Utmärkelser | |
| Hans Majestät Konungens medalj (1984) Illis Quorum (1987) | |
| Redigera Wikidata | |
Nils Gunnar Helén, född 5 juni 1918 i Västra Vingåkers församling i Södermanlands län, död 7 december 2002 i Nacka, var en svensk politiker, journalist och ämbetsman, som var partiledare för Folkpartiet 1969–1975.
Biografi
Helén var son till tillsynsläraren Gustaf Helén och Ingeborg Andersson och gifte sig 1938 med läroverksadjunkten Ingrid Rying (1917–1999), dotter till överläraren Karl-Johan Rying och Märta Eriksson. Gunnar Helén var även svåger till författaren Matts Rying. Fadern Gustaf Helén var liksom sonen Gunnar liberal medan svärfadern Karl-Johan Rying var aktiv socialdemokrat.
Efter studentexamen i Örebro studerade Gunnar Helén vid Uppsala universitet, där han 1946 blev filosofie doktor i nordiska språk på en avhandling om Birger Sjöberg. Som journalist verkade han vid Radiotjänst, där han gjorde ett känt reportage från Kungsgatan i Stockholm på fredsdagen den 7 maj 1945, men också 1939 tillkännagav att det andra världskriget hade brutit ut i och med att England och Frankrike hade förklarat Tyskland krig den 3 september. Helén gjorde också det första ungdomsprogrammet i radio Vi öppnar ett fönster 1944 - bland annat med ett reportage från Högbacka dansbana.
Helén arbetade även på Stockholms-Tidningen, där han var kulturjournalist, samt på Svenska Morgonbladet. Han skrev dessutom recensioner i hemtidningen Katrineholms-Kuriren. År 1956 utnämndes han till docent vid Stockholms universitet.
Han var riksdagsman 1953–1966 för Stockholms läns valkrets i andra kammaren, samt 1970–1976 för Stockholms stads valkrets i första kammaren, senare enkammarriksdagen. Som riksdagsman på 1950-talet hade han stort inflytande på skolpolitiken och hade en viktig roll i det utredningsarbete som föregick införandet av grundskolan, en skolform som senare kom att förändras så att mycket av det Gunnar Helén eftersträvat gick förlorat.
Gunnar Helén var landshövding i Kronobergs län 1965–1969 och landshövding i Stockholms län 1977–1984. Han var ordförande i Sveriges Radios styrelse 1978–1984, och därefter i styrelsen för tidningskoncernen Nerikes Allehanda. Makarna Helén är begravda på Västra Vingåkers kyrkogård.
Utmärkelser
H.M. Konungens medalj av 12:e storleken i guld med kedja, 1984- Illis quorum meruere labores av 18:e storleken i guld med kedja, 1987
Referenser
Noter
- ^ Munzinger Personen, Gunnar Helen, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 238, Helén i Saltsjö-Duvnäs senare Växjö, N Gunnar, läst: 16 april 2023.
- ^ Gunnar HelÉN ★ 1918 ✝ 2002, läst: 16 april 2023.
- ^ Riksdagens protokoll 1971:1, läs online, läst: 1 juli 2020.
- ^ Riksdagens protokoll 1974:1, läs online, läst: 1 juli 2020.
- ^ Sveriges dödbok 1830–2020, Version 8.01, Sveriges Släktforskarförbund: Helén, Nils Gunnar
- ^ [Sveriges Radio / SR Minnen, Gunnar Helén berättar. Del 1 av 5. 50 år med Sverige, 890506
- ^ Bra Böckers lexikon, 1975
- ^ Nils Gunnar Helén och Eva Ingrid Maria Helén på Gravar.se
- ^ ”Sök medaljförläning”. www.kungahuset.se. Kungl. Hovstaterna. Arkiverad från originalet den 4 november 2014. https://web.archive.org/web/20141104222647/http://www.kungahuset.se/monarkin/medaljer/medaljer/sokmedalj.4.30963a1811be3fda3ab800012080.html?medaljar=0&medaljtyp=0&medaljnamn=hel%C3%A9n. Läst 4 november 2014.
- ^ ”SB PM 2006:1 : Regeringens belöningsmedaljer” (PDF). Sverige. sid. 28. Arkiverad från originalet den 2 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140502042823/http://www.government.se/content/1/c6/14/21/85/19c7b4aa.pdf. Läst 4 november 2014.
Webbkällor
- HELÉN, N GUNNAR, landshövding, Växjö i Vem är Vem? / Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge 1965 / s 466.
- Helén, N Gunnar, fil dr, Saltsjö-Duvnäs i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 463.
Tryckta källor
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970, band 1 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 238-239
| Företrädare: Sven Wedén |
Folkpartiets ungdomsförbunds ordförande 1952–1954 |
Efterträdare: Bengt Johnson |
| Företrädare: Sven Wedén |
Folkpartiets partiledare 1969–1975 |
Efterträdare: Per Ahlmark |
| Företrädare: Sven Wedén |
Ordförande för folkpartiets riksdagsgrupp 1970–1976 |
Efterträdare: Per Ahlmark |