Högre artilleriläroverket
I den moderna världen har Högre artilleriläroverket blivit ett ämne med allt större intresse. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Högre artilleriläroverket tagit på sig en grundläggande roll i dagens samhälle. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Högre artilleriläroverket och dess inverkan på det dagliga livet. Från dess inflytande på ekonomin till dess relevans i populärkulturen har Högre artilleriläroverket satt en outplånlig prägel på den samtida världen. Genom detaljerad analys kommer vi att upptäcka orsakerna bakom den växande betydelsen av Högre artilleriläroverket och hur det formar vår framtid.
Högre artilleriläroverket i Marieberg, Stockholm, var en svensk militär utbildningsenhet för i första hand artilleriofficerare under 1800-talet som kom att ge upphov till flera andra utbildningsinstitutioner.
Officersutbildning
Högre artilleriläroverket grundades 1818 av Carl von Cardell, som var generalfälttygmästare och chef för artilleriet. Inledningsvis hölls en tvåårig lärokurs för artilleriofficerare, och 1832 öppnades läroverket även för andra truppslag inom armén. I november 1866 döptes Högre artilleriläroverket om till Krigshögskolan och i en reform 1878 delades denna upp i den "nya" Krigshögskolan för högre officersutbildning och Artilleri- och ingenjörhögskolan för specialistutbildning inom arméns mer tekniskt orienterade truppslag. Lokalerna i Marieberg lämnades 1885 för Artillerigården på Östermalm i Stockholm.
Civila elever
1842 Fastställde regeringen förslaget att ta emot civila elever på Marieberg . Kursen som startade 1846 var den första som tog emot civilingenjörselever, kursen som startade 1867 var den sista . Kursen var avsedd för de som skulle bli medlemmar i den 1851 inrättade Väg- och vattenbyggnadskåren, och detta skedde vid ett tidevarv då Sverige upplevde ett ökat behov av tekniskt utbildade personer för bland annat järnvägsbyggen. Beteckningen civilingenjör var fullt logiskt, eftersom övriga ingenjörselever på läroverket var militära. Från 1871 tog Teknologiska institutet över utbildningen vid sin fackskola för Väg- och vattenbyggnadskonst. Beteckningen civilingenjör kom därför att beteckna väg- och vattenbyggare vid Teknologiska institutet, och kom sedan att tas över av de flesta ingenjörer vid KTH och med flera andra utbildningsinriktningar.
Referenser
- ^ Högre artilleriläroverket i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
- ^ Nationalencyklopedin, band 9 (1992), s. 300, uppslagsordet Högre artilleriläroverket
- ^ Nationalencyklopedins artikel anger 1818 som årtal för grundande. Nordisk familjebok (såväl 1800-talsutgåvan som Uggleutgåvan) anger 1815 som grundande, med flytt till Marieberg 1817, men dessa årtal torde avse de år då Carl von Cardell anbefalldes att föreslå en plan för läroverket, respektive inkom med sitt förslag.
- ^ Per Sylvan och Oswald Kuylenstierna, "Minnesskrift med anledning av K. Högre Artilleriläroverkets och Krigshögskolans Å Marieberg samt Artilleri- och Ingenjörshögskolans Etthundraåriga Tillvaro 1818-1918". Redan i 1829 års kurs fanns en elev från Topografiska corpsen och en från Gotlands nationalbeväring.
- ^ Richard Smedberg red., "Kungliga Väg- och Vattenbyggnadskåren 1851-1937", Väg- och Vattenbyggnadsklubben, Stockholm 1937, sidan 77.
- ^ Per Sylvan och Oswald Kuylenstierna, "Minnesskrift med anledning av K. Högre Artilleriläroverkets och Krigshögskolans Å Marieberg samt Artilleri- och Ingenjörshögskolans Etthundraåriga Tillvaro 1818-1918", Stockholm 1918, sidorna 45 och 50.
- ^ Tekniska högskolan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)