Haakon Shetelig är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet på senare tid. Dess betydelse och relevans har blivit fokus för flera debatter och diskussioner inom olika områden. Från det akademiska området till det professionella området har Haakon Shetelig skapat ett växande intresse på grund av dess effekter och återverkningar på dagens samhälle. När fler människor fördjupar sig i utforskningen och förståelsen av Haakon Shetelig avslöjas nya perspektiv och tillvägagångssätt som berikar befintlig kunskap om detta ämne. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska nyckelaspekterna relaterade till Haakon Shetelig, analysera dess utveckling, dess utmaningar och dess möjliga framtida utveckling.
Haakon Shetelig | |
Född | 25 juni 1877 Kristiania |
---|---|
Död | 22 juli 1955 (78 år) |
Medborgare i | Norge |
Utbildad vid | Universitetet i Oslo |
Sysselsättning | Antropolog, professor, arkeolog, konsthistoriker, runolog |
Barn | Karl Shetelig Hovland (f. 1916) |
Släktingar | Jakob Schetelig (syskon) |
Utmärkelser | |
Fridtjof Nansens belønning for fremragende forskning, historisk-filosofiska klassen (1913) | |
Redigera Wikidata |
Haakon Shetelig (fram till 1918 Schetelig), född 25 juni 1877, död 22 juli 1955, var en norsk arkeolog och museiman, bror till Jakob Schetelig, systerson till Tord Pedersen.
Shetelig deltog 1904-1905 i utgrävningen av Osebergfyndet och efter Gabriel Gustafsons död år 1915 ombesörjde han tillsammans med Anton Wilhelm Brøgger den fortsatta publiceringen av fyndet. Från 1914 var han professor vid Bergens Museum.
Schetelig, Haakon i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
|