Hamiltonska huset, Kungsträdgårdsgatan

I dagens värld har Hamiltonska huset, Kungsträdgårdsgatan blivit ett relevant ämne som fler och fler är intresserade av att utforska. Från dess ursprung till dess inverkan på det samtida samhället har Hamiltonska huset, Kungsträdgårdsgatan fångat uppmärksamheten hos både akademiker, forskare och hobbyister. I syfte att bättre förstå detta fenomen erbjuder den här artikeln en heltäckande bild av Hamiltonska huset, Kungsträdgårdsgatan, utforskar dess många aspekter och belyser dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. Genom detaljerad analys och multidisciplinära ansatser försöker den ge läsaren ett brett och berikande perspektiv på Hamiltonska huset, Kungsträdgårdsgatan och dess relevans i dagens värld.

Hamiltonska huset 1917, ett par år innan huset revs.

Hamiltonska huset, ursprungligen Wachtmeisterska palatset, von Fersenska palatset, von Lantingshauska palatset, och Rålambska huset, var ett hus i hörnet av Kungsträdgårdsgatan 2C (nuvarande 4) och Arsenalsgatan i nuvarande kv. Näckebro, tidigare kv. Blasieholmen.

I slutet av 1600-talet uppförde greve Axel Wachtmeister ett stenhus i fyra våningar på tomten enligt ritningar eller anvisningar av Nicodemus Tessin den yngre. År 1730 benämns det Stoore steenhuuset widh Näckström. Huset kom därefter i ägo av familjen von Fersen och genom giftermål in i familjen von Lantingshausen under mitten av 1700-talet och i familjen Rålambs ägo i början av 1820-talet.

Den sista ägaren av huset så som det såg ut av Nicodemus Tessin den yngre var Emerentia Augusta Charlotta von Lantingshausen, gift Rålamb. Efter hennes död såldes hela kvarteret och delades upp i tre. Den del av tomten som huvudbyggnaden stod på behölls intakt men huset byggdes om och till på 1860-talet av greve Jakob Essen Hamilton enligt Johan Erik Söderlunds ritningar, då bland annat tornet och fasaden mot Kungsträdgårdsgatan tillkom. Ursprungsbyggnaden och flygeln mot Grevgränd höjdes då med en respektive två våningar. År 1894 övergick fastigheten till Lifförsäkrings AB Thule som året därpå lät höja byggnaden med ännu en våning och använde den som kontor. År 1921 uppförde Svenska Handelsbanken ett nytt bankpalats på tomten efter att ha rivit det gamla huset (se vidare Kungsträdgårdsgatan 4 ), ritat av Erik Josephson.

Referenser

Externa länkar