Hammarbyverket
I dagens värld har Hammarbyverket blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess inflytande inom olika områden, har Hammarbyverket fångat uppmärksamheten och nyfikenheten hos individer i alla åldrar och yrken. Under åren har Hammarbyverket varit föremål för debatt, analys och studier och genererat en stor mängd information och åsikter om det. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna, perspektiven och möjliga implikationer av Hammarbyverket, ta upp dess betydelse från olika perspektiv och erbjuda en heltäckande bild av ämnet.
Hammarbyverket är ett värmeverk i Mårtensdal i Södra Hammarbyhamnen i Stockholm. Det består av värmepumpar och hetvattenpannor. Verket togs i drift 1986 och är idag (2013) världens största värmepumpsanläggning som utvinner fjärrvärme och fjärrkyla ur renat avloppsvatten. Hammarbyverket ritades av Berg Arkitektkontor med Folke Mandelius som ansvarig arkitekt.
Historik
Anläggningen planerades i slutet på 1970-talet i kvarteret Mårtensdal i Södra Hammarbyhamnen och fick då arbetsnamnet Mårtensdalsverket. Från början var det meningen att verket skulle utföras som ett oljeeldat värmeverk och fungera som en reserv- och spetsanläggning med liten energiproduktion. Stockholms kommunfullmäktige beslöt dock 1983 att verket skulle utrustas med värmepumpar. Värmen tas från Henriksdals reningsverk, och två oljepannor och två elpannor finns som reserv för spetsbelastning. 1986 invigdes Hammarbyverket.
Anläggningen består idag (2013) av sju värmepumpar med en total effekt på 225 MW. Värmepumparna tar till vara den energi som finns i renat avloppsvatten från Henriksdals vattenreningsverk. Den producerade värmen matas ut i södra Stockholms fjärrvärmenät. Processen alstrar samtidigt kallt vatten som i nästa steg används för att producera fjärrkyla till Stockholms Exergis fjärrkylnät. Slutligen genereras elektrisk energi i en turbin eftersom vattnet har en viss fallhöjd.
Se även
Referenser
Noter
- ^ Uppgift enligt SWENTEC
- ^ Olof Hultin; Ola Österling; Michael Perlmutter (2002) . Guide till Stockholms arkitektur. Stockholm: Arkitektur Förlag. Libris 8465772. ISBN 91 86050‐58‐3sida 338
- ^ Stockholms tekniska historia, del V, s. 151-152
Källor
- Björn Hallerdt (redaktör) (1992). Stockholms tekniska historia, del V. Ljus kraft värme. Stockholmsmonografier. ISBN 91-7031-035-1
- Miljörapport Hammarbyverket 2009
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Hammarbyverket.
