I dagens värld är Handikappombudsmannen ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Dess relevans och genomslag har blivit föremål för diskussion och analys inom olika områden, från politik till populärkultur. Eftersom Handikappombudsmannen fortsätter att vara ett hett ämne, fortsätter dess inflytande och återverkningar att vara föremål för forskning och debatt. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Handikappombudsmannen, från dess ursprung till dess inverkan idag, i syfte att belysa detta fascinerande fenomen.
Handikappombudsmannen (HO) var en svensk statlig förvaltningsmyndighet, vars främsta uppgift var att bekämpa diskriminering och verka för mänskliga rättigheter, bland annat genom att utreda ärenden om diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Myndighetens uppgifter fördes den 1 januari 2009 över till Diskrimineringsombudsmannen.
HO kunde driva enskilda personers ärenden enligt fyra olika lagar. Lagarna rörde arbetslivet (lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionsnedsättning), förskolan och skolan (lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever), högskolan (lagen om likabehandling av studenter i högskolan) samt vissa andra samhällsområden som till exempel handel med varor, tjänster och bostäder (lagen om förbud mot diskriminering).
År 1989 tillsattes en handikapputredning, som bland annat skulle se över om de handikappades behov att ej bli diskriminerade kunde tillses av befintliga institutioner, eller om en särskild handikappombudsman borde inrättas. Utredningen ansåg det senare.
HO inrättades den 1 juli 1994. Samtidigt lades Statens Handikappråd ned, och en del av dess uppgifter överfördes till den nya myndigheten
| ||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||