I dagens värld har Hanna Palme blivit ett grundläggande element som påverkar olika aspekter av vårt dagliga liv. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt eller socialt plan kan vikten av Hanna Palme inte underskattas. Från dess påverkan på hälsa och välbefinnande till dess påverkan på ekonomin och miljön, spelar Hanna Palme en avgörande roll i hur vi lever och interagerar med världen omkring oss. Därför är det viktigt att till fullo förstå alla aspekter relaterade till Hanna Palme, för att kunna fatta välgrundade beslut och bygga en hållbar och välmående framtid. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna av Hanna Palme och dess relevans i dagens samhälle.
Hanna Palme | |
Hanna Palme | |
Född | Hanna Maria von Born 9 augusti 1861 Borgå, Finland |
---|---|
Död | 14 maj 1959 (97 år) Sverige |
Medborgare i | Storfurstendömet Finland, Finland och Sverige |
Sysselsättning | Kvinnosakspolitiker |
Befattning | |
Vice ordförande, Svenska drägtreformföreningen | |
Make | Sven Palme (g. 1883–) |
Barn | Olof Palme (f. 1884) Gunnar Palme (f. 1886) Nils Palme (f. 1895) |
Föräldrar | Johan August von Born Fanny von Haartman |
Släktingar | Olof Palme (sonson) |
Redigera Wikidata |
Hanna Maria Palme, ogift von Born, född 9 augusti 1861 i Borgå landsförsamling, Finland, död 14 maj 1959 i Svärta församling i Södermanland, var en svensk samhällsaktivist och finländsk friherrinna samt farmor till Sveriges statsminister Olof Palme. Hon engagerade sig blandat i frågor kring kvinnlig rösträtt.
Hanna Palme var dotter till lantmarskalken friherre Johan August von Born och Fanny von Haartman. Hon var även dotterdotter till Carl Daniel von Haartman, en läkare. Hon tillhörde den finländska ätten von Born, som har sitt ursprung i Pommern, och hade flera syskon, bland dem märks Viktor Magnus von Born.
Uppväxten ägde rum på gården Gammelbacka i Borgå, öster om Helsingfors, där hon under sin uppväxt fick lära sig om jordbruk, bland annat från sin far som var jordbruksminister under en tid. Under en tid var hon också bosatt i Ryssland och Frankrike.
Palme var politiskt väldigt aktiv och engagerade sig i frågor kring kvinnornas emancipation, som kvinnornas rösträtt och värnplikt. Dessutom kritiserade hon dåtidens mode för kvinnor och barn som hon ansåg som opraktisk och hindrande. Som styrelseledamot i Dräktreformföreningen bidrog hon till att föreningen tog fram nya klädmönster med kortare kjolar och utan korsett.
Hon var även styrelseledamot i Nya Iduns nämnd och Alliance française samt sekreterare i Föreningen för beredande av livränta åt tjänare sedan dess bildande. Tillsammans med sin make ska hon också ha ingått i den skara som ville se en återförening av de två tidigare rikshalvorna.
Familjen Palme ägde Ånga gård i Södermanland. 1883 gifte hon sig med direktören, bankofullmäktigen och riksdagsmannen Sven Palme. Hon var mor till historikern Olof Palme (1884–1918) som stupade i det finska inbördeskriget 1918, direktören Gunnar Palme (1886–1934) och officeren Nils Palme (1895–1963) samt farfar till historikern Sven Ulric Palme (1912–1977) och statsminister Olof Palme (1927–1986).
Vid hennes död bestämdes det att hennes kläder skulle skänkas till Sörmlands museum.