I dagens värld har Hans-Hermann Hoppe blivit ett ämne av stor relevans och intresse för människor i alla åldrar och bakgrunder. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt, socialt eller kulturellt plan har Hans-Hermann Hoppe fångat uppmärksamhet och genererat viktiga debatter och reflektioner. Dess inverkan har märkts på olika områden i det dagliga livet, vilket har utlöst diskussioner kring dess konsekvenser och konsekvenser. Under åren har Hans-Hermann Hoppe tagit olika former och har utvecklats beroende på omständigheterna och trenderna för tillfället, förblir ett avgörande ämne för det samtida samhället. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska betydelsen av Hans-Hermann Hoppe och dess inflytande på olika aspekter av våra liv, och erbjuda detaljerad analys och insikter som bjuder in eftertanke och debatt.
Hans-Hermann Hoppe | |
Hoppe år 2017. | |
Född | 2 september 1949 Peine, Västtyskland |
---|---|
Skola | Österrikiska skolan |
Intressen | Politisk filosofi, nationalekonomi, epistemologi, vetenskapsfilosofi |
Influenser | Habermas · Kant · Rothbard · Mises |
Signatur |
Hans-Hermann Hoppe, född den 2 september 1949 i Peine i Västtyskland, är en tysk-amerikansk nationalekonom, som är känd för att kombinera anarkokapitalistisk filosofi med värdekonservativa ståndpunkter.
Hoppe studerade i Saarbrücken och Frankfurt, och avlade doktorsexamen i filosofi 1974 vid Goethe-universitetet i Frankfurt (med Jürgen Habermas som handledare) samt erhöll habilitation (docentur) i nationalekonomi 1981.
År 1986 flyttade Hoppe till USA och var professor vid University of Nevada i Las Vegas fram till 2008, då han gick i pension.
Hoppe anses som en av de främsta arvtagarna till och uttolkarna av Murray Rothbard, som han också arbetade med fram till dennes död 1995. Hoppe är fellow vid Ludwig von Mises Institute, där Rothbard var aktiv under senare delen av sitt liv. Tillsammans med bland andra nuvarande chefen för institutet, Llewellyn Rockwell, hör Hoppe till den förgrening som brukar kallas paleolibertarianism.
Hoppe har fört fram idén om argumentationsetik som grund för rättigheter, vilken grundas i Jürgen Habermas och – framför allt – i Karl-Otto Apels forskning om modern diskursetik. Hoppe hör också, likt Rothbard, till den anarkokapitalistiska traditionen. Han har dock fått kritik av andra libertarianer för sina åsikter om monarki (som han anser vara bättre än demokrati) och invandring (som han menar kan behövas begränsas). Hoppe har också varit inblandad i kontroverser kring hans traditionella syn på homosexualitet.
|