I den här artikeln kommer vi att göra en detaljerad analys av Harold Jeffreys, och utforska dess mest relevanta aspekter och dess inverkan på det nuvarande samhället. Från dess ursprung till dess utveckling över tid har Harold Jeffreys spelat en grundläggande roll i olika sammanhang, och genererat debatter och kontroverser kring dess innebörd och implikationer. På dessa sidor kommer vi att undersöka dess inflytande inom olika områden, såväl som dess relevans i människors dagliga liv. Det råder ingen tvekan om att Harold Jeffreys har präglat ett före och efter i historien och lämnat en outplånlig prägel på kultur, politik, ekonomi och på många andra områden. Följ med oss på denna resa för att upptäcka allt som Harold Jeffreys har att erbjuda och hur det har format vår värld fram till denna dag.
Harold Jeffreys | |
Född | 22 april 1891 Fatfield, Storbritannien |
---|---|
Död | 18 mars 1989 (97 år) Cambridge |
Begravd | Church of St Helen kartor |
Medborgare i | Storbritannien |
Utbildad vid | Durhams universitet, St John's College, Newcastle University Universitetet i Cambridge |
Sysselsättning | Matematiker, statistiker, astronom, seismolog |
Befattning | |
Plumian Professor of Astronomy and Experimental Philosophy (1946–1958) | |
Arbetsgivare | Universitetet i Cambridge (1914–1958) Cavendishlaboratoriet (1915–1917) Met Office (1917–1922) |
Maka | Bertha Swirles |
Utmärkelser | |
Adams-priset (1927) Royal Astronomical Societys guldmedalj (1937) Murchisonmedaljen (1939) Royal Medal (1948) Copleymedaljen (1960) Vetlesen-priset (1962) Wollastonmedaljen (1964) | |
Redigera Wikidata |
Sir Harold Jeffreys, född 22 april 1891 i Fatfield, död 18 mars 1989, brittisk matematiker som studerade flera ämnen ur ett matematiskt perspektiv, såsom astronomi, geofysik och hydrodynamik. Han var professor i astronomi och exper. filosofi vid Cambridge.
Arbetet inom geofysik ledde Jeffreys till att bli den första som föreslog att jordens kärna är flytande. Han tilldelades Murchisonmedaljen 1939 och Wollastonmedaljen 1964.
Jeffreys invaldes 1949 som utländsk ledamot nummer 862 av Kungliga Vetenskapsakademien.
|