Harry Kullman

Ämnet Harry Kullman är ett av de mest relevanta och intressanta idag. Dess inverkan sträcker sig till olika samhällsområden, från politik och ekonomi till kultur och teknik. Under de senaste åren har Harry Kullman uppmärksammats av experter och forskare som försöker förstå dess natur och dess implikationer i den samtida världen. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och perspektiven på Harry Kullman, analysera dess utveckling över tid och dess möjliga konsekvenser i framtiden.

Harry Kullman
Harry Kullman mottar Nils Holgersson-plaketten av andra kammarens talman Gustaf Nilsson, 1955.
Född22 februari 1919
Malmö, Sverige
Död1 mars 1982 (63 år)
Stockholm, Sverige
YrkeFörfattare
NationalitetSvensk Sverige
SpråkSvenska
Verksam19481981
GenrerBarn- och ungdomsböcker

Harry Bertil Fredrik Kullman, född 22 februari 1919 i Malmö, död 1 mars 1982 i Stockholm, var en svensk författare, främst av ungdomsböcker.

Biografi

Kullman växte upp i en arbetarfamilj. De flyttade från Malmö och bosatte sig på Södermalm i Stockholm då Kullman var i sjuårsåldern. Efter folkskolan, i Katarina södra skola, arbetade Kullman som springpojke och sedan på ett speditionsföretag. Senare tog han studenten vid Norra Latin, varefter han utbildade sig till civilekonom och kom att arbeta med reklam.

Han publicerade ett tjugotal barn- och ungdomsböcker, som kan indelas i tre genrer: vilda västernskildringar, Stockholmsskildringar och historiska berättelser. Därutöver skrev Kullman två vuxenromaner med motiv från de tidiga uppväxtåren i Malmö samt två thrillers som utspelar sig i 1980-talets Stockholm. Den ena, Slagskämpen (1980), filmatiserades 1984.

Kullman tilldelades ett tiotal litteraturpriser, bland annat Nils Holgersson-plaketten 1955, Expressens Heffaklump 1968, Astrid Lindgren-priset 1969 och Litteraturfrämjandets stora barnpris 1978.

Bibliografi

Priser och utmärkelser

En litterär skylt

Det finns ett 70-tal litterära skyltar på olika platser i Stockholm. En av dem har ett citat från "Gårdarnas krig" och är 1992 uppsatt på Södermannagatan 43.

Källor

  1. ^ Bohlund, Kjell (2018). Den okända Astrid Lindgren. sid. 41 
  2. ^ ”Expressens Heffaklump”. Barnboksinstitutet. Arkiverad från originalet den 10 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170610161142/http://www.sbi.kb.se/sv/Utgivning-och-statistik/Priser-och-beloningar/Priser/Expressens-Heffaklump/. Läst 27 juli 2017. 
  3. ^ Litterära skyltar Arkiverad 20 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine. "Litterära skyltar", Kulturförvaltningen, Stockholms stad.