Helga Lekamens gränd
I dagens värld spelar Helga Lekamens gränd en viktig roll i människors dagliga liv. Oavsett om det är en inspirationskälla, som ett studieobjekt eller som en historisk referens, är Helga Lekamens gränd ett tema som aldrig slutar att överraska och fascinera dem som fördjupar sig i dess stora universum. Under åren har Helga Lekamens gränd fångat uppmärksamheten hos forskare, konstnärer, vetenskapsmän och älskare av kunskap, som har ägnat timmar och timmar av studier och kontemplation för att förstå dess betydelse i samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Helga Lekamens gränd och upptäcka hur det har påverkat olika områden av mänskligt liv.
Helga Lekamens gränd går mellan Västerlånggatan och Stora Nygatan i Gamla stan, Stockholm.
Det äldsta dokumenterade namnet är Helge lycama grendh (1505). Gränden var känd redan på 1300-talet och fick sitt namn efter Helga lekamens gille (jmf. kristi lekamen). Detta gille var på medeltiden det största och mesta omtalade i Stockholm. Gillets uppgift var bland annat att bedriva hjälpverksamhet. Helga lekamens gille upphörde under reformationen; Gustav Vasa övertog dess fasta egendom 1527.. På 1600-talet kallades gränden bland annat Lekamegränden och på 1700-talet uppstår namnet Lilla Gråmunkegränd (1722). 1922 föreslog namnberedningen att återinföra det gamla namnet för att undvika förväxlingar med Stora Gråmunkegränd.
Källor
- Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad (återtryck av del av 1:a upplagan). Stockholm: Liber/Allmänna förlaget. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Helga Lekamens gränd.
