Hemming Sten (journalist)

Idag ska vi prata om Hemming Sten (journalist). Detta ämne är av stor relevans i dagens samhälle, eftersom det har skapat stor debatt och kontroverser inom olika sektorer. Det är viktigt att förstå de olika aspekterna kring Hemming Sten (journalist), från dess ursprung till dess inverkan idag. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika perspektiven och åsikterna om Hemming Sten (journalist), med målet att erbjuda en heltäckande och balanserad syn på detta ämne. Vi hoppas att denna analys hjälper till att belysa Hemming Sten (journalist) och skapa större förståelse för dess betydelse i det aktuella sammanhanget.

Hemming Sten
Född11 januari 1925
Sollefteå, Sverige
Död14 april 1989 (64 år)
BegravdVästra Vingåkers kyrkogård
Medborgare iSverige
SysselsättningJournalist
ArbetsgivareExpressen
FöräldrarHemming Sten
Magdalena Botilda Sten
Redigera Wikidata

Hemming Sten, född 11 januari 1925 i Sollefteå, död 14 april 1989 i Västra Vingåker, var en svensk journalist, TV-recensent och författare. Han var i första hand var verksam på kvällstidningen Expressen. Sten var son till riksdagsmannen Hemming Sten.

Biografi

Åren 1948–1949 var Hemming Sten ordförande i Socialdemokratiska studentförbundet. Han blev filosofie kandidat 1949 och arbetade mellan 1947 och 1950 som redaktör på tidskriften Libertas. Efter några år som radio- och litteraturkritiker på Stockholms-Tidningen knöts han år 1953 till Expressens kulturredaktion. Mellan 1964 och 1966 var han redaktionschef på Förenade Landsortstidningar, FLT, och därefter kulturredaktör på Norrköpings Tidningar-Östergötlands Dagblad, NTÖD.

År 1967 återvände han till Expressen som TV-krönikör, en post han hade till 1982. Fram till 1989 var han TV-krönikör i Svenska Dagbladet. Han var även, från 1972, knuten till Veckojournalen.

Hemming Sten var även författare och skrev böcker både om mediepolitik, till exempel Monopol-TV eller frihet i etern? (Cavefors, 1962), och golf, bland andra Stockholms äldsta golfbanor (Höjering, 1989) och Stora golfboken (Norstedts, 1988).

Under sin tid på Expressen drev Hemming Sten en linje mot det dåvarande etermediemonopolet och ställde "frihet i etern" mot "monopol-TV". Myggans nöjeslexikon skriver att han "såg monopolet som roten till dålig radio och TV och sig själv som tittarnas ombudsman". Hemming Sten är begravd på Västra Vingåkers kyrkogård.

Referenser

  1. ^ Gravar.se, läs online.
  2. ^ Paul Harnesk (red.), Vem är Vem? : Stor-Stockholm 1962, 1962, s. 1207, Sten, Hemming, läs onlineläs online, läst: 4 juni 2022.
  3. ^ Gravar.se, Hemming Sten, läs online, läst: 19 november 2023.
  4. ^ Vem är det: svensk biografisk handbok. 1977. Stockholm: Norstedt. 1976. Libris 3681523. ISBN 91-1-766022-X (inb.) 
  5. ^ Andersson Sigrid, red (1990). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1991. Stockholm: Norstedt. Libris 8261512. ISBN 91-1-893172-3 (inb.) 
  6. ^ Ericson Uno, Engström Klas, red (1993). Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 13, Rundr-Tall. Höganäs: Bra böcker. Libris 7665091. ISBN 91-7752-271-0 (Wiken (Bra böcker (inb. (Inb.) 
  7. ^ Hemming Stens bibliografi, Libris.kb.se
  8. ^ Hadenius, Stig (1998). Kampen om monopolet: Sveriges radio och TV under 1900-talet. Stockholm: Prisma. Libris 8357983. ISBN 91-518-3431-6 (inb.) 
  9. ^ Gravar.se